domstolsliknande myndigheter och myndighetsliknande domstolar? inte bara som ”kollegium”, utan också med ord som ”broderskap” och ”concilium”.11 Beslut skulle fattas efter omröstning, med början hos den ”nedersta” ledamoten och med avslutning hos presidenten.12 Denna kollegiala organisation gällde inte bara i dömandet utan också i vad som idag skulle betraktas som domstolens administrativa ärenden.13 Dessa sköttes i plenum med presidenten och de ordinarie domarna runt plenibordet och de yngre domarna runt omkring. Svea hovrätt blev inte bara modell för de andra hovrätterna utan också för de kollegier somanförtroddes verksamhetsområden utanför civil- och straffrättskipningen.14 I 5 och 6 §§ i 1634 års regeringsform omnämndes hovrätten med riksdrotsen som president, krigskollegiet med riksmarsken, amiralitetskollegiet med riksamiralen, kanslikollegiet med rikskanslern och kammarkollegiet med riksskattmästaren. År 1695 bröts kammarrevisionen ut ur kammarkollegiet och kallades från år 1799 kammarrätten. Även dessa organ var kollegialt organiserade, både i beslutsfattandet utåt och internt, men de var också kopplade till vad som idag skulle kallas regeringen. Först genom 1720 års regeringsform skedde en första uppdelning på så sätt att presidenterna i hovrätterna och kollegierna skulle utses bland personer som inte var riksråd; detta gällde dock inte kanslikollegiet.15 Det kom alltså att gå en gräns mellan kanslikollegiet, som var knutet till riksrådet, och de andra kollegierna.16 Denna principiella uppdelning mellan å ena sidan ett regeringskansli och å andra sidan fristående förvaltningsmyndigheter (och lika fristående domstolar) består alltjämt och är det som kallas svensk förvaltnings självständighet. Den inre kollegiala strukturen i de administrativa verken kom dock under 1800-talet att börja avvecklas. Det fanns föregångare: lands11 Se t.ex. 6 och 14 §§ i 1634 års regeringsform. 12 Sture Petrén m.fl., Svea hovrätt. Studier till 350-årsminnet, Stockholm: Norstedt, 1964, s. 54. 13 SOU2000:99 A s. 164-166. 14 Nils Edén, Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634), Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1902. 15 Jfr 12 §§ i 1719 resp. 1720 års regeringsform samt 18-28 §§ i 1719 års regeringsform med 23-34 §§ i 1720 års regeringsform. 16 Se A. B. Carlsson, Den svenska centralförvaltningen 1521-1809. En historisk öfversikt, Stockholm 1913, s. 131-132. 238
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=