kapitel iv•martin sunnqvist att det inte saknar betydelse att begreppen används rätt.6 Det Europarättsliga synsättet har också framhållits av Jane Reichel, som har diskuterat att de svenska domstolarna successivt blivit mer åtskilda från förvaltningen genom att ett Europarättsligt sätt att se på domstolarna fått större betydelse varefter domstolarnas särart kommit till uttryck genom förändringarna i regeringsformen år 2010.7 Att det har betydelse vilka begrepp som används har också Johansen och Wejedal argumenterat för, särskilt som det beträffande Försvarsunderrättelsedomstolen är fråga om att ”ett positivt laddat begrepp omdefinieras för att också omfatta andra företeelser”.8 Kollegialsystemet, som innebär att frågor avgörs av flera jämställda ledamöter tillsammans efter omröstning, kan ställas mot enrådighetssystemet eller byråsystemet, som innebär att en ämbetsman ensam avgör frågorna, själv eller genom en underlydande tjänsteman som handlar på delegation, eventuellt efter föredragning av annan tjänsteman. Det kollegiala beslutsfattandet har den fördelen att besluten inte beror på en ensam persons bedömning, utan på flera personers sakkunniga överläggning och samråd. Beslutsfattandet har förutsättningar att bli noggrannare men kan också bli långsammare och mindre effektivt.10 Både när det gäller svenska domstolar och svenska förvaltningsmyndigheter finns det anledning att gå tillbaka till Svea hovrätts grundande år 1614 och till 1634 års regeringsform. Hovrätten skulle bestå av fjorton personer och skulle vara kollegialt organiserad, med riksdrotsen som president. I 1634 års regeringsform betecknas den kollegiala strukturen 6 Walter Matz, ”Domstol eller myndighet?” i Svensk Juristtidning 1996 s. 665-667. 7 Jane Reichel, ”Domstolar och/eller förvaltning?” i Svensk Juristtidning 2011 s. 440-450. 8 Johansen och Wejedal Del II s. 227-232, citatet från s. 230. 9 Se t.ex. utförligt Konrad Hagman, Sveriges statsförvaltning, Fröléens handböcker nr 2, Stockholm: Fröléen, 1908, s. 4-5. 10 Se t.ex. Rasmus Kam, ”Kollegialsystemet” i Juristen1961, s. 71-91 på. s. 72 ochNils Herlitz, ”Rättsskyddet i svensk offentlig rätt” i Tidsskrift for Rettsvitenskap1936 s. 215-282 på s. 250254. 237 Kollegial organisation eller enrådighet?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=