kapitel iv•martin sunnqvist Min underrubrik är ”några idé- och begreppshistoriska gränsdragningsproblem”.Vad jag kommer att göra i det följande är att ta upp några faktorer som skiljer en domstol från en (förvaltnings)myndighet i idéeller begreppsmässigt hänseende. Jag kommer sedan att bedöma de svenska domstolarna och myndigheterna utifrån dessa faktorer, i tiden från år 1614 och framåt, med tyngdpunkt från år 1809, och se hur skarp eller oskarp gränsen har varit och är. Som kommer att framgå har det inte rått någon tydlig enighet i frågan om vilka kriterier som är relevanta.2 De faktorer, som kan anses skilja en domstol från en myndighet och som jag tar upp i denna artikel, är: Sedan denna text först skrevs, har doktoranderna Tormod Otter Johansen och Sebastian Wejedal i en framställning i två delar, publicerad i Svensk Juristtidning under rubrikenMot ett funktionellt domstolsbegrepp, argumenterat för att utgångspunkten för vad som ska anses vara en domstol ska vara rättskipningsfunktionen. De tar på så sätt avstånd från att det avgörande för vad som ska vara en domstol är vilken benämning som lagstiftaren har använt för ett visst organ. Med en sådan definition blir vissa nämnder, som brukar anses vara förvaltningsmyndigheter, att betrakta som domstolar, medan den s.k. Försvarsunderrättelsedomstolen Thomas Bull och Georg Sterzel, Regeringsformen. En kommentar, Stockholm: SNS Förlag, 3 uppl. 2015, s. 53 och s. 241-242. 2 En annan, men närbesläktad, aktuell fråga handlar om de olika kriterierna för att det är fråga om en domstol enligt art. 6EKMRoch art. 47EU:s rättighetsstadga samt enligt art. 267 fördraget om EU:s funktionssätt. Se härtill bl.a.Ulrica Westberg, ”Europarättens olika domstolsbegrepp. Begreppet ’domstol’ i artikel 267 FEUF respektive rättighetsstadgan och Europakonventionen – en jämförelse” i Europarättslig tidskrift 2014 s. 461-476. 235 • Skillnad i inre organisation och ansvarsfördelning. Kollegialitet, eller enrådighet och delegation? • Skillnad i beslutsfattarnas anställningsförhållande. Oavsättlighet eller ”vanligt” anställningsskydd? • Skillnad i sättet att möta medborgarna. Offentlig förhandling eller skriftlig handläggning? • Skillnad i beslutsfattarens sätt att få underlag för beslutet. Parternas ansvar, eller beslutsfattarens? • Skillnad i beslutsfattarens sätt att avgöra frågan. Tvistlösning eller föreskriftstillämpning?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=