kapitel iv•svenska förvaltningsmodellen – förvaltningsprocessen 1 Se härtill Rune Lavin, Domstol och administrativ myndighet, Stockholm: Norstedts, 1972, s. 2-8, Olof Ställvik (Wilske), Domarrollen. Rättsregler, yrkeskultur och ideal, Uppsala: Jure, 2009, s. 105-118, Erik Holmberg m.fl., Grundlagarna (Zeteo), kommentarerna till 1 kap. 8 § och inledningen till 11 kap. regeringsformen, senast granskade den 18 januari 2018, och 234 emat Den svenska förvaltningsmodellen – framväxt, särprägel och utvecklingslinjertar sikte på förvaltningen. Syftet med detta bidrag är att tydliggöra vissa särdrag hos förvaltningen, särskilt den svenska, genomatt belysa den gentemot den svenska domstolshistorien. Vad skiljer förvaltning från dömande? Hur samverkar de båda uttrycken för statsverksamheten, och kontrollerar den ena verksamhetsgrenen den andra? Lagstiftaren stiftar lagar, men finns det någon skillnad mellan den verksamhet som innebär att döma efter dem och att se till att lagarnas intention kommer till verkställighet? En utgångspunkt, på temat särprägel, är att svenska förvaltningsmyndigheter, jämfört med vad som är fallet i många andra länder, anses ha en ovanligt hög grad av oavhängighet i förhållande till regeringen, medan svenska domstolar ibland anses ha en myndighetsliknande ställning. Även om 1 kap. 8 § regeringsformen skiljer mellan domstolar (som har hand om rättskipning) och förvaltningsmyndigheter (som har hand om offentlig förvaltning) omfattar det mer allmänna begreppet ’myndighet’ båda dessa kategorier. Gränsen mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter är därmed oskarp.1 T 5martin sunnqvist Domstolsliknande myndigheter och myndighetsliknande domstolar? Några idé- och begreppshistoriska gränsdragningsproblem
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=