så blev det till slut en högsta förvaltningsdomstol tvisterna.15 Man får ta i beaktande att det enda alternativ som vid denna tid ansågs stå till buds var att flytta över målen till allmän domstol. Samtidigt som frågorna om måls överflyttning till allmän domstols avgörande övervägdes hos olika instanser genomfördes på 1820-talet en omfattande reform i fråga om handläggningen av skatte- och uppbördsmål.16 Reformen innebar att de ifrågavarande målen överflyttades från Kammarkollegiet till Kammarrätten. Kammarkollegiet, som vid början av 1800-talet hade ägt en vidsträckt kompetens, komatt bli det kollegium som förlorade mest i betydelse under detta sekel. Detta berodde i viss mån på avtappningen av mål som tillfördes allmän domstol och således även Kammarrätten, men framför allt på grundskatternas avskrivning17 och indelningsverkets avskaffande.18 Kammarrätten kom till skillnad från övriga kollegier att befästa sin ställning under 1800-talet. Omfånget av Kammarrättens verksamhet ökade främst mellan instruktionen 1814 och instruktionen 1831. I den senare räknades upp dubbelt så många grupper av ärenden som tillhörde Kammarrättens befattning som i den förra; Kammarrättens kompetens utvidgades i synnerhet med skattemål. Redan under 1800-talets första hälft fanns tendenser att uppfatta Kammarrätten som en domstol. Exempelvis ansåg de kommittéer som avgav betänkandet rörande rättsfrågors skiljande från de administrativa werken att Kammarrätten inte 15 Se betänkandet rörande rättsfrågors skiljande från de administrativa werken s. 6. 16 Kunglig kungörelse 20/1 1824 (årstrycket) angående verkställighet i vissa delar av rikets ständers vid sista riksdag gjorda och samtyckta bevillning samt Kunglig kungörelse 10/4 1828 (nr84 s. 1665) angående gränserna mellanKM:ts och Kammarkollegiets, Statskontorets och Kammarrättens befattningar med uppbörds- och räkenskapsverket samt de jämkningar i dessa verks instruktioner, som därav blir en följd. 17 Kunglig kungörelse 5/61885 (nr22) angående nedsättning i de på viss jord vilande grundskatter och lag 2/12 1892 (nr 106) angående avskrivning av de å viss jord vilande grundskatter och vad därmed äger sammahang. 18 Kunglig kungörelse 29/11 1901 (nr 118 s. 3) med föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m.m. 224 Vår första förvaltningsdomstol
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=