kapitel iv•rune lavin endast Rönbeck och inte någon kommitté blivit förordnad utsåg de ett särskilt utskott att utarbeta allmänna grunder för indragning och sammanslående av överflödiga ämbeten och tjänster samt en förbättrad arbetsmetod.8 I sitt yttrande förklarade utskottet till en början att om än man kunde påräkna besparing i statsutgifterna genom en ny reglering av styrelseverken huvuduppgiften för utskottet var att till vinnande av mera skyndsamhet, enhet och ordning i de allmänna ärendenas gång föreslå en lämpligare inrättning av den inre styrelsen.9 För detta ändamål ville utskottet avskaffa den kollegiala styrelseformen och i stället införa en ministerstyrelse. En sådan reform ansåg utskottet dock först kunna genomföras sedan alla rättsfrågor blivit skilda från förvaltningsverkens handläggning och domsrätten i desamma överlämnad till de allmänna domstolarna så att ministrarna endast kom att utöva inflytande på allmänna frågor. Sedan ständerna vid samma riksdag anhållit i skrivelse till K.M:t att en kommitté måtte förordnas att genast och verksamt företa en ny reglering av rikets ämbeten och tjänster samt ett förbättrat arbetssätt inom rikets styrelseverk10 förordnade K. M:t i februari 1819 en kommitté för reglering av rikets styrelseverk. Något senare samma år uppdrog K. M:t åt Lagkommittén samt den ovan nämnda kommittén för reglering av rikets styrelseverk och en tredje kommitté med uppdrag att se över de ekonomiska författningarna att under utarbetandet av deras förslag noga tillse att alla rättsfrågor blev skilda från de allmänna ärenden som tillhörde de administrativa myndigheterna på det den befattning som dessa myndigheter hittills hade ägt med ämnen, vilka efter deras egenskap borde tillkomma domaremakten, framdeles skulle upphöra.11 I motiveringen hette det bl.a. att K.M:t hade funnit den sammanblandning av de administrativa myndigheternas och nes undantagne samt Projekt om de publika administrerande verkens inre organisation och arbetsordning. Se härom Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809-1894. 1896. s. 63. 8 Ridderskapets och adelns protokoll 1818III s. 52 ff.; Prästerståndets protokoll 1817/18 II s. 759 f.;Borgarståndets protokoll 1817/18II s. 990 ff.; Bondeståndets protokoll 1817/18III s. 51 f. 9 Bihang till riksens ständers protokoll 1817/18VIII s. 657 ff. 10 RSkr 1817/18 nr 233. 11 Betänkandet rörande rättsfrågors skiljande från de administrativa werken (1823) s. 1. 221
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=