så blev det till slut en högsta förvaltningsdomstol från varje kollegium, för att inkomma med förslag i ämnet. I betänkande, avgivet påföljande år,3 yttrade kommittén ”att, innan något hufvudsakligt kunde uträttas, i afseende å styrelseverkens förändring, borde gränsenmellan juridiska och oeconomiskamål bestämmas, samt åt en Comité updragas, att, utan hinder af gällande lagar och författningar, föreslå sådana oeconomiska stadganden, samt den ordning för de allmänna ärendernas handhafvande, som, med rikets dåvarande skick och dermed gemenskap ägande förhållanden, bäst kunde instämma.”4 Först genom detta yttrande synes behovet av en gräns mellan judiciella och administrativa mål ha påtalats. Frågan aktualiserades således inte i syfte att realisera Montesquieus maktdelningslära utan för att skapa nödigt underlag åt rationaliseringar och kostnadsbesparingar inom förvaltningsverken. I samband med inrättande av Högsta domstolen (HD) år 1789 utfärdades en instruktion för domstolen, vilken innehöll en förteckning över de mål och ärenden som skulle höra till denna.5 Av förteckningen framgår bl.a. att HDskulle pröva besvär över kammar-, bergs- och kommerskollegiernas samt kammarrevisionens (dvs. från och med år 1799 kammarrättens) utslag och domar i de mål där dessa kollegier enligt författningarna ägde domsrätt. De mål som här avsågs var av rent judiciell karaktär; de flesta skulle med modern terminologi kunna karakteriseras som tviste-, brott- eller utsökningsmål. Den dömande avdelningen i ett kollegium var därför i många hänseenden jämförbar med en hovrätt (den sistnämnda räknades vid denna tid faktiskt också som ett kollegium). Efter upprepade framställningar av ständerna om att den i 1812 års betänkande föreslagna kommittén skulle inrättas,6 förordnadeK. M:t år 1816 en överdirektör Rönbeck att företa förberedande undersökningar rörande rikets styrelseverk.7 Då ständerna vid riksdagen 1817/18 fann att 3 Transumt av betänkandet finns i Bihang till riksens ständers protokoll 1812II s. 1333 ff. 4 Citatet är hämtat ur vonHartmansdorffs Förslag till inrättningen af Sveriges Statsförvaltning, eller särskildt anförande (till comiterades till reglering af rikets styrelseverk underdåniga betänkande). 1-2. 1823-25. s. 4 f. Detta parti av originalmanuskriptet är inte tryckt. 5 Förteckningen finns återgiven hos Wedberg, Konungens högsta domstol 1789-1809. 1922. s. 103 ff. 6 Se Bihang till riksens ständers protokoll 1812III s. 1789 ff. och 1815 V:3 s. 1767 ff. 7 Rönbeck avgav år 1819 två betänkanden, vilka dock aldrig tryckts: Förslag till grunder för reglering af de publika civil verkens göromål, K.M:ts kansliexpeditioners och domstolar220
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=