rättssystemet och den samhälleliga verkligheten En patriotisk köpman, däremot, satte det allmännas väl framför sitt egenintresse. I kraft av argumentet ”det allmännas väl” gjorde överheten anspråk på att i alla avseenden dra upp gränserna för och kontrollera undersåtarnas rörelsefrihet i såväl socialt, ekonomiskt som politiskt avseende. Det privata liksom privaträtten definierades med utgångspunkt från det offentliga. Mellan privaträtt och offentlig rätt förelåg en hierarkisk ordning: ius publicum, som reglerade förhållandet mellan överhet och undersåtar, var överordnad ius privatum, vars funktion det var att skapa materiell rättvisa undersåtarna emellan. Den var privatman, som inte deltog i statsmakten utövande, liksom privatsak var det som överheten inte gjorde anspråk på i kraft av sin allomfattande rätt att reglera samhällslivet och undersåtarnas göranden och låtanden. Privaträtt var således inte en i förhållande till statsmakten autonom sfär, inom vilken de enskilda individerna fritt kunde gestalta sina ekonomiska och rättsliga förehavanden. Visserligen uppställdes individens lycksalighet som ett mål i sig, men då inte som en negativt bestämd gräns för statens kompetens, utan istället som en positivt bestämd uppgift för staten. Det var överheten som avgjorde innehållet i det ”allmännas bästa”, i vilket individen måste inordna sig.26 Den livliga och alltmer intensiva debatt, som fördes i Sverige under den s.k. frihetstiden, om borgerlig frihet contra statsmaktens arbiträra maktutövningmojnade naturligt nog under det kungliga envälde som genom en statskupp upprättades 1772.27 Riksdagen, som hade varit ett centrum för politisk opinionsbildning, fick nu en mer passiv roll. I den lagstift26 Om den äldre innebörden av begreppsparet ius publicum – ius romanum se Otto Brunner, Land und Herrschaft, Wien 1959, s. 122 f. Ett exempel på hur begreppsbildningen framställdes i den svenska juridiska doktrinen utgöt David Nehrman, Inledning til den Swenska Jurisprudentiam Publicam, 1748, efter anteckningar av Carl Estenberg, Codex Holmiensis B352, s. 35 ff. 27 Peterson, Claes, ”En god ämbetsman är bättre än en god lag”, in Justitiekanslern 300 år, Uppsala 2013, s. 29 ff. 206 Polaritet stat – samhälle
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=