rättssystemet och den samhälleliga verkligheten rande mått av rättskapacitet. De varierande rättigheterna kallade Tengwall jura personalia eller jura status, Statusläran var oupplösligt förbunden med ståndssamhällets sociala realitet och tidens socialetiska världsåskådning, vilket gav teorin dess allmängiltighet. De begränsningar och hinder som ståndssamhället reste upp för individen, framför allt i politiskt, ekonomiskt och förvärvshänseende, låg immanenta i statusläran. Måttet av rättskapacitet som tillerkändes individen var beroende av vilka olika korporationer eller persongrupper hon tillhörde. Rättskapacitetens innehåll kunde därför variera starkt från individ till individ beroende på de olika statuspositioner hon beklädde.Vidare var måttet av rättskapacitet positivt fastställd, vilket innebar den endast omfattade rättigheter som var uttryckligen angivna i lagen eller givna i privilegier. Privaträttens möjligheter stod således inte öppna lika för alla. De kan närmast beskrivas som snitslade banor, som endast kunde beträdas av den som hade ”rätt” status. Till bilden hör att privilegium, exklusiv rättighet, var en central kategori i detta samhälle. Privilegiet bestämde den enskildes juridiskt politiska ställning genom framför allt tillhörighet till något av de fyra stånden och andra privilegierade korporationer. Ius publicum universale var den disciplin som behandlade förhållandet mellan makten och dess undersåtar. Salus publica suprema lex esto var den översta maximen i ius publicum universale. Medlet för dess uppnående var politirätten, vars regleringar skulle utjämna det allmännas väl och individens väl mot varandra. Politirätten innefattade alla sfärer av individens 22 Tengwall, Lars, Twistemåls Lagfarenheten utur Sweriges Rikes Lag och Stadgar utdragen och författad, Lund 1802, s. 25. 204 ”emedan de tillhöra de människor som är uti vissa förmåner eller omständigheter; t.ex. adelsman, präst, borgare har vardera sina rättigheter, som inte tillhör andra än dem, som räknas till dessa klasser av medborgare”.22 Salus publica suprema lex esto: en gräns för överhetens maktutövning och ett medel att socialdisciplinera undersåtarna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=