kapitel iii •claes peterson I juridiskmening var sålunda individen ett rättssubjekt i den mån hon var innehavare av en viss status eller tillhörde en viss persongrupp. En individ kunde samtidigt tillhöra flera olika persongrupper: Vidare kunde individen i sig förena flera statuspositioner beroende på vilka persongrupper hon tillhörde eller vilka positioner hon innehade i staten. Rättssubjektiviteten bedömdes från fall till fall efter den rättsliga ställning i vilken individen uppträdde: Rabenius för visserligen in begreppet persona juridica, men som emellertid inte betecknade ett från sitt fysiska substrat frigjort, autonomt rättssubjekt, en juridisk person i den moderna förståelsen av begreppet. Persona juridica innebar endast, att individen betraktades ur rättslig synvinkel, d.v.s. in statu civili, i motsats till persona physicaeller naturalis, som refererade till människan som väsen, d.v.s. i naturtillståndet. För sig betraktat hade det senare tillståndet inte någon direkt juridisk relevans, eftersom alla människor betraktades som jämlika. En ur social synvinkel mer explicit beskrivning av naturrättslärans personteori finner man hos Lars Tengwall (1746 –1809), professor i svensk och romersk rätt vid universitetet i Lund 1785 – 1809. I allmänhet var, enligt Tengwall, en individs förmåga att vara ett rättssubjekt eller att förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter beroende av vederbörandes sociala ställning eller korporativistiska bindningar. Framför allt var det tillhörigheten till ett visst stånd som tillerkände individerna ett varie19 Rabenius, § 174. Den svenska doktrinen byggde på och upprepade, ibland ordagrant, utländsk litteratur. En vägledande auktoritet var Johan Gottlieb Heineccius (1681 –1741) vilkens Elementa iuris civilis secundum ordinem institutionum, 1725 (sista upplagan 1815) var 1700-talets mest spridda, sammanfattande framställning av den tysk-romerska rätten. 20 Rabenius, § 176. 21 Rabenius, § 174. 203 ”Homo autem cum certo statu consideratus est persona in sensu iuridico sumta”.19 ”in una persona simplici, status varios deprehendimus, exempli gratia StatumCivitatis, Nobilitatis, Patrisfamilias &c. & quot sunt hi status, tot etiam personae Juridicae, in una hac persona simplici”.20 ”Status est qualitas cuius ratione homines diverso iure utuntur”.21
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=