kapitel iii •claes peterson Trots upplysningens kritik av ståndssamhället som ”en av Gud given ordning” och dess auktoritetstro förblev Aristoteles formel från Politiken fortsatt en given utgångspunkt för förståelsen av begreppsbildningen. En ofta använd bild av det borgerliga samhället var dess karaktär av en familj i huslig gemenskap med härskaren som dess husfader. En av 1700talets mest betydande kameralister, Johann Friedrich von Pfeiffer (17171787), bekräftar synsätten när han skriver: ”Ich bilde mir ein, den Staat als eine grosse Familie und den Regenten als einen weisen Hausvater betrachten zu dürfen /…/.7 Ingen uppdelning gjordes sålunda mellan societas civilis som ett förbund eller en gemenskap av undersåtar ochcivitas eller res publica, d.s.v. staten som en makt- och förvaltningsorganisation. Den traditionellt politiska formeln att civitas ochsocietas civilis var identiska begrepp utgjorde ett fundament i 16- och 1700-talens naturrättsteorier. Enligt naturrättsläran hade människorna före det borgerliga samhällets uppkomst levt i ett naturtillstånd (status naturalis), som saknade en organiserad maktstruktur och där sådana begrepp som överhet (imperium) och undersåtar (subiectio) var okända.8 Individen var inte underkastad någon annans viljemakt, varför en naturlig jämlikhet (aequalitas naturalis) och en naturlig frihet (libertas naturalis) rådde. Individen kunde därför fritt verka för sin egennytta och sina särintressen utan att ta hänsyn till andra. Den totala friheten och avsaknaden av en över individuella intressen stående myndighet gjorde tillvaron i naturtillståndet osäker och otrygg. Man kunde inte upprätta ett effektivt skydd för liv och egendom och den ur egoismen hotande anarkin gjorde människorna 7 Pfeiffer, Johann Friedrich von, Der Antiphysiokrat oder umständliche Untersuchung des sogennanten Physiokratischen Systems, Frankfurt am Main 1780, s. 129. 8 Om teorins rättsfilosofiska bakgrund och dess långa historiska tradition se Hofmann, Hasso, Zur Lehre vom Naturzustand in der Aufklärung, Berlin, 1982, s. 12-46; Dens., Recht – Politik – Verfassung. Studien zur Geschichte der politischen Philosophie, Frankfurt a. M., 1986, s. 93 -126; dens., Art. ”Naturzustand”, i Ritter, Joachim und Karlfried Gründer, utg., Historisches Wörterbuch der Philosophie, bd. 6, Darmstadt 1984, sp. 653 -658. 197 Naturrättens socialisationsteori
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=