kapitel iii •adam croon För svenskt vidkommande kan nämnas Lagkommitténs förord i förslaget till allmän civillag från 1826. Kommittén konstaterade att ”enhet, skyndsamhet och säkerhet äro, efter Commiteens öfwertygelse, grundwalen för en god rättegångsreform.”53 På samma sätt hade Stahl beskrivit den formella rättssäkerheten som ett ideal för rättsskipningen och därvidlag framhållit att ”eine Gleichmäßigkeit für die sämmtlichen Fälle […] ist […] eine Anforderung der Gerechtigkeit. Es ist ein unwahres Ideal von Rechtspflege nach welchem jeder einzelne Fall nach seine Besonderheit entschieden werden soll, gelöst von dem Allgemeinen.”54 Stahl framhöll att vidare att även om ”die völlige Anpassung an das Individuelle des Falles” var en viktig aspekt av rättsligt beslutsfattande så måste domare och jurister också eftersträva ”die völlige Harmonie der einzelnen Entscheidungen mit allen anderen Entscheidungen also mit dem Ganzen des Rechtzustandes.”55 En grundläggande förutsättning för att uppnå denna likformighet, och därmed öka medborgarnas möjligheter att överblicka de rättsliga effekterna av sina civilrättsliga ageranden, var att staten vid tidpunkten för dom var bunden av sina egna rättsregler. Detta krav på legalitet omfattade också statens civilrättsliga regelverk i den utsträckning som parterna inte valt bort dem till förmån för avtal eller annan självreglering. Domstolens möjligheter att döma på ett sätt som bäst stod i överensstämmelse med tidigare fall och som utgjorde gällande rätt i den aktuella rättsfrågan förutsatte i sin tur att domaren i varje enskilt fall hade full frihet att utforska rättssystemet som helhet. Därmed vore parternas möjligheter att under rättegången fortsätta att utöva sin civilrättsliga dis53 Förslag till allmän civillag, Stockholm 1826, s. 253, Peterson, Debatten om 1826 års förslag till allmän civillag – en svensk kodifikationsstrid?, i Norden, rätten, historia. Festskrift till Lars Björne [red. Jukka Kekkonnen et. al.], Helsingfors, 2004, s. 245-263, s. 256 samt Croon, a.a., s. 20. 54 Stahl, Friedrich Julius, Rechtwissenschaft oder Volksbewußtsein? Eine Beleutung des von herrn Staatsanwalt von Kirchmann gehaltenen Vortrags: Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz als Wissenschaft, Berlin 1848, s. 19. Se också Peterson, Theorie und/oder Praxis. Zur Diskussion zwischen Julius Herrmann von Kirchmann und Friedrich Julius Stahl über die Werthlosigkeit der Rechtswissenschaft in Theorie und Praxis, i Rechtswissenschaft als juristische Doktrin. Ein rechtshistorisches Seminar in Stockholm 29 bis 30 Mai 2009 [red. Claes Peterson], Stockholm, 2011, s. 212-232, s. 226. 55 Stahl, Rechtwissenschaft oder, s. 19. 189
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=