debatten om civilprocessrättens plats i det juridiska systemet viss bestämd tidpunkt. Stahl konstaterade att rättsvetenskapen, i sitt dogmatiska, klassificerande arbete, måste undersöka de historiska drivkrafter som gett instituten deras innehåll, men samtidigt också pröva de historiskt rådande syftena utifrån samtidens behov. Därmed kunde det rättsvetenskapliga uppdraget att klassificera rätten aldrig betraktas som avslutat, ty ”[m]it der Aenderung der Verhältnisse und des Rechts in der Geschichte muß sich nothwendig auch ihr Zusammenhang, das System ändern.”51 Till skillnad från vad som hade gällt under naturrättsepoken måste den positivistiskt orienterade rättsvetenskapens strävan vara att kontinuerligt anpassa sin beskrivning av rättssystemet, allteftersom som historien förändrade det. Metoden eller urvalskriterierna för att framställa de enskilda delarnas plats i helheten fick därmed inte grundas på rationalistiska föreställningar, utan istället måste de verkliga samhälleliga eller politiska syftena och drivkrafterna bakom de olika rättsinstituten utgöra systematiseringens fundament. Därmed måste också rättshistorien bli avgörande för den dogmatiska förståelsen av rätten: I sin modell för rättsvetenskapens systematiserande arbete hade Stahl alltså lyckats förena rättens historiska egenskaper med en abstraktionsnivå för systematiskt tänkande sommöjliggjorde en enhetlighet bortom de kortsiktiga samhälleliga övervägandena. Vilket var då det samhälleliga behov som borde vara utslagsgivande för civilprocessrättens plats i det juridiska systemet? Ett samhälleligt behov som tydligt framträder i 1800-talets svenska och kontinentaleuropeiska juridiska debatt var behovet av likformighet och därmed förutsägbarhet i rättstillämpningen, eller vad som kan benämnas formell rättssäkerhet. 51 Stahl, Die Philosophie des Rechts, bd. 2:1, s. 159. Se också Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. och Croon, a.a., s. 47. 52 Stahl, Die Philosophie des Rechts, bd. 2:1, s. 160. 188 ”Allein seine Stelle im System kann jedes Verhältniß da haben, wo seine Wurzel ist, aus welcher es herauskommt.”52 Rättsstatligheten som enhetsskapande princip
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=