kapitel iii •adam croon liga teorin, inget utrymme för att grunda ämnestillhörigheten i den positiva rätten och därmed i samhällets behov. Varje rättsområdes tillhörighet i de två kategorierna måste istället betraktas som en inneboende egenskap hos naturrätten som sådan, vilket innebar att den hade en på förhand bestämd plats i rättssystemet.33 För att uppfylla kraven på vetenskaplighet måste det system som rättsvetenskapen frammanade överensstämma med hur naturrätten faktiskt var beskaffad, oberoende av historiska faktorer, eftersom de juridiska ämnena bestämdes av egenskaper som rättsvetenskapen inte rådde över.34 Metoden grundade sig istället på förnuftets förmåga att förstå orsakerna till denna naturliga och objektiva indelning.35 Det förändrade filosofiska synsätt som inträdde redan under 1800talets första decennier omkullkastade de kunskapsteoretiska utgångspunkterna för det vetenskapliga studiet av rätten.36 Rättsvetenskapen förkastade således under 1800-talet den väsensmetafysiska kunskapsteori som tidigare bildat fundamentet för dess systematiserande verksamhet. Rätten och dess normer kunde inte längre anses ha sin grund utanför och bortanför det mänskliga livet. Istället var rätten, som rättsvetenskapsmannen och grundaren av den historiska skolan, Friedrich Carl von Savigny, uttryckte det ”[…] das Leben des Menschen selbst, von einer besondern Seite angesehen.”37 Rätten utgjorde således bara en sida av det mänskliga livets totalitet – betraktad från juristens horisont.38 Om rätten skulle anses ha sin grund i samhällsutvecklingen ändrades spelreglerna för den rättsvetenskapliga systematiseringen radikalt. Som 33 Peterson, a.a., s. 639. Som ett exempel på ett sådant synsätts effekter för den juridiska begreppsbestämningen, se Sandström, Marie, Rättsvetenskapens princip. Till frågan om rättsvetenskapens värdelöshet och Friedrich Julius Stahls rättsinstitutslära, Stockholm, 2004, s. 50 ff. 34 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 86. 35 Peterson, a.a., s. 633 och Croon, a.a., s. 124 f. 36 Se härom exempelvis Stahl, Die Philosophie des Rechts, bd. 1, s. 260 ff. och Croon, a.a., s. 32. 37 Savigny, Vom Beruf unserer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft, i Thibaut und Savigny, ihrer programmatischen Schriften[Hrsg, Hans Hattenhauer], München 1973, [Heidelberg 1814], s. 104 [13]. Se också Croon, a.a., ibid. 38 Sandström, Familjerättsvetenskap – rättsvetenskapens tulipanaros? i Rätten och rättsfamiljer i ett föränderligt samhälle – rättshistoriskt och komparativt, i Vänbok till Rolf Nygren[red. Marit Jäntärä Jareborg och Mats Kumlien], Uppsala, 2011, s. 95-114, s. 101. 183
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=