debatten om civilprocessrättens plats i det juridiska systemet avtalsfriheten. Civilprocessrätten borde därmed heller inte i systematiskt hänseende hänföras till den privaträttsliga delen av rättssystemet. Stahl tog istället tydligt ställning i frågan om civilprocessens hemmahörighet i rättssystemet och placerade den utan omsvep i den offentligrättsliga sfären. Diskussionen om civilprocessrättens ämnestillhörighet som antingen offentlig rätt eller privaträtt hade således präglat den juridiska diskussionen även i början av 1800-talet. Frågan hade i själva verket genom hela rättshistorien, och således också under naturrättsepoken, sysselsatt de akademiskt verksamma juristerna. Enligt Ernst Victor Nordling hade den naturrättsligt orienterade rättsvetenskapen tydligt räknat med att en uppdelning i offentlig rätt och privaträtt utgjorde en inneboende del av naturrätten och därmed av de enskilda rättsliga relationerna. Nordling framhöll således i sina föreläsningar över den svenska civilrättens allmänna del att ”[r]ätten indelas vidare med afseende å arten af de förhållanden, som af rätten bestämmas, i följande hufvudsakliga delar [offentlig rätt och privaträtt], hvilka återfinnas så väl i den rationella som den positiva rätten.”31 Rättsvetenskapens uppdrag under naturrättsepoken hade varit att fastställa vilka rättsliga förhållanden som borde hänföras till det ena respektive det andra rättsområdet. Genom att i sina vetenskapliga framställningar ge en korrekt bild av relationen mellan de offentligrättsliga och de privaträtträttsliga ämnena skulle rättsvetenskapen dels uppfylla sitt interna krav på vetenskaplighet och dels bidra till att naturrätten fick ett praktiskt genomslag i den positiva lagstiftningen.32 Ifråga om metoden för att fastställa denna indelning fanns emellertid, i den naturrätts31 Nordling, Ernst Victor, Anteckningar efter prof. Ernst Victor Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt allmänna delen H.T. 1877-V.T. 1879, Uppsala, 1882, s. 39. 32 Peterson, Claes, Rättslig enhet genom naturrätt, Juridisk tidskrift, 1992/93, s. 620-642, s. 633 och 638. Se också Croon, a.a., s. 84. 182 Det juridiska systemet – historia och dogmatik
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=