debatten om civilprocessrättens plats i det juridiska systemet Uppfattningen att civilprocessrättens funktion och systematiska tillhörighet kunde bestämmas utifrån statens uppgift att erbjuda sina medborgare rättsmedel och i förlängningen rättsskydd var inte enbart svensk eller nordisk. I själva verket hämtade diskussionen i den nordiska doktrinen sin näring från den tyska processrätts- och statsrättsdoktrinen. På civilprocessrättens område var det framför allt Adolf Wachs arbeteHandbuch des deutschen Civilprozessrechts som citerades.17 Wach definierade civilprocessen som”[ein] bürgerliches Verfahren, […] die gesetzlich geregelte Form der staatlichen Privatrechtspflege. Die funktionirenden Staatsorgane sind die bürgerlichen Gerichte. Die Privatrechtspflege ist die Gewährung des Privatrechtsschutzes durch sie.”18 Wach hade också framhållit att civilprocessen grundade sig på ett civilrättsligt rättsförhållande. Syftet med rättegången var ”die gerichtlichen Verwirklichung des Objektiven Privatrechts mit Beziehung auf ein ihm unterstelltes Lebensverhältniss zum Zwecke des Schutzes privatrechtlicher Interessen.”19 Trots detta utgjorde det processrättsliga rättsförhållandet inte en förlängning av det civilrättsliga, utan ett eget rättsförhållande, där parterna och domstolen hade rättigheter och plikter i förhållande till varandra.20 Processen skulle nämligen ”nicht objektives Recht schaffen, sondern Recht bewähren.”21 Det civilrättsliga förhållandet kunde inte, sedan rättegången inletts, förändras på civilrättsliga grunder, eftersom det var det civilrättsliga förhållandets giltighet och effekter för de två parterna som skulle prövas i rättegången. Wach framhöll vidare att det i subjektivrättlig mening alltid förelåg en konflikt i processen. Denna konflikt bestod i de två skilda uppfattningarna om vilka rättigheter och skyldigheter varje part kunde göra gällande i förhållande till sin motpart. Det vore dock felaktigt att uppfatta lösandet av denna konflikt somprocessens syfte. Parternas syfte med att inleda rättegång kunde vara 17 Se t.ex. Trygger, a.a., s. 2, 10 f., Wrede, a.a., (1922) s. 45 och Kallenberg, a.a., s. 8. 18 Wach, Adolf, Handbuch des deutschen Civilprozessrechts, första bandet, Leipzig, 1885, s. 3. 19 Wach, a.a., ibid. och Croon, a.a., s. 203 f. 20 Wach, a.a., s. 34. 21 Wach, a.a., s. 6 och Croon, a.a., s. 204. 178 Det tyska inflytandet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=