kapitel iii •adam croon och metodologisk dimension. Rättsvetenskapen ombeds inte bara att beskriva juridiken, utan också att komma med lösningar på praktiska juridiska problem. I båda de teoretiska och praktiska sammanhang som rättsvetenskapen kan verka är emellertid argumentationens bärkraft beroende av hur väl rättsvetenskapen förmår att på ett relevant sätt klargöra vilka ledande principer som skall vara utslagsgivande då en rättsfråga av till synes ämnesöverskridande slag skall lösas – en fråga som ytterst beror av hur det juridiska kvalificeringsarbetet – systematiseringen – utfaller. De utmaningar som rättsvetenskapen idag ställs inför är naturligtvis inte unika får vår tid. Under perioder av dynamisk eller omvälvande samhällsutveckling har den praktiska juridiken alltid utsatts för påfrestningar. Inom rättsvetenskapen har samma utveckling resulterat i metoddebatt och ibland omorientering. En period i svensk och nordisk rättshistoria där detta blir särskilt tydligt är den formativa perioden för svensk rättspositivism under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början. Under denna period, kännetecknad av bland annat industriell utveckling, kom antalet tvister vid landets domstolar att öka kraftigt.1 Det ställdes därmed krav på att staten skulle tillhandahålla snabb och effektiv rättsskipning för att lösa parternas civilrättsliga konflikter. Samtidigt ställdes det, särskilt ifråga om civilprocessrätten, krav på att parterna inte skulle domineras av statens domstolar, utan få behålla sin avtalsrättsliga autonomi även inom ramen för tvisten. Tidens civilprocessrättsliga rättsvetenskap stod därmed inför ett praktiskt dilemma som kom att leda dess företrädare rakt in i den juridiska systematikens kärnfrågor – nämligen den hur och på vilka grunder gränsen mellan offentlig rätt och privaträtt skulle dras. 1 Livijn, Carl, Om fullständig reorganisation af vårt rättegångsväsende, Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, 1869, s. 159-180, 174 f. samt Livijn, Carl, Om reform af underrätterna i Sverige, Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, 1866, s. 14-55, s. 17. Se härom också Croon, Jura Novit Curia -En rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet, Institutet För Rättshistorisk Forskning, Stockholm, 2018, s. 22. 173
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=