kapitel ii •richard nordqvist gelägenhet. Men när lagberedningen väl blev en offentlig angelägenhet under 1800-talet fanns en synnerligen väl utvecklad politiskt styrd kunskapsproduktion. Antalet kommittéer exploderade under 1800-talet.33 Liksom tidigare ägnades även 1800-talets kommittéer ofta närings- och finanspolitik. Man kan fråga sig vilket sambandet är mellan denna speciella kunskap, som alls inte behövde mynna ut i lagstiftning eller annan formell normgivning, och innehållet i argumentet lagens grund. Ovan har konstaterats att argumentet lagens grund erhöll en ny betydelse från slutet av 1700-talet till följd av ett tolkningsteoretiskt skifte och nya praktiska villkor. Avgörande var uppkomsten av en offentlig lagberedning. I Sverige blev 1809-10 års händelser en vattendelare. Både riksdagens handlingar och kommittéutlåtanden blev offentliga. Därtill kom att regering och riksdag verkligen tillsåg att handlingarna trycktes och tillgängliggjordes; uppenbarligen var det viktigt att varken rättsväsen eller allmänhet skulle hindras av t.ex. ekonomiska omständigheter från att kunna ta del av materialet. Denna strävan hade en tydlig kontinuitet tillbaka till 1600-talet och frihetstiden.34 Samma kontinuitet är märkbar i fråga om kravet på ett innehåll i protokollen. En teknisk nyhet i RF 1809 var det formella kravet att regering och riksdag skulle motivera sina förslag; ett krav som uppstod i 1600-talets förvaltningskultur upphöjdes nu till norm för både regeringsarbetet och för den för regering och riksdag gemensamma lagberedningen.35 Följden blev att det just i Sverige 33 1600-talet hade 50 olika kommittéer (10%), 1700-talet 145 st (30%) och 1800-talet 296 st (60%). 34 Grundandet av Riksarkivet 1618 har nämnts. TF 1766 införde en offentlighetsprincip som var unikt långtgående. Beslutet vid 1809 års riksdag att trycka protokollen hade förstås en politisk bakgrund (A. Sundin, 1809: Statskuppen och regeringsformens tillkomst som tolkningsprocess, Uppsala 2006, s. 82f.), men överhetens strävan att dokumentera, upplysa och vägleda var ingen nyhet. Enda stridsfrågan under riksdagarna 1809-15 var frågan om utgifterna för tryckningen. 35 § 9 Uti alla mål, som hos konungen i statsrådet förekomma, skall protokoll föras. De tillstädes varande [...] vare ovillkorligen förbundne att sina meningar yttra och förklara [...] § 87 [...] Finner konungen godt någon lagfråga för riksens ständer framställa, äske han 163 Lagens grund i förvaltningsrätten under 1800-talet 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=