argumentet lagens grund i 1800-talets förvaltningsrätt med övriga kommittéer. Från åren 1600 till 1900 är sammanlagt 686 kommittéarkiv bevarade.30 Av dessa kan 31 kommittéer kallas ”lagkommittéer”, i meningen att uppdraget är att bereda lagförslag. Frågan är således om 5% av alla kommittéer. Övriga 95% har haft andra funktioner. En sådan kvantitativ indelning är något missvisande, eftersom flera av lagkommittéerna verkade i decennier; de hade en roll av permanent närvarande utredningsorgan.31 Likväl står det klart att majoriteten av den kunskap som har frambringats av kommittéväsendet hade en vid funktion. Den var avsedd att utgöra ett underlag för det politiska handlandet. Rimligen är det därför skälet till att t.ex. statsvetenskapen använder begrepp somsamhällsstyrning i diskussionen om kommittéväsendets betydelse. Frågan gäller med andra ord en normativitet, som är icke-juridisk. Kunskapen somuppstår är en faktisk kunskap. Den är ett icke-normativt element. Men detta faktiska element tillkommer i ett politiskt syfte. Kunskapssökandet är ett politiskt styrt sökande. Oavsett det praktiska resultatet har kunskapen en potentiellt normativ funktion, eftersom den tillkommer och utvärderas i ett politiskt sammanhang. Går man tillbaka till 1600- och 1700-talen upptäcker man att sakkunskapen uteslutande tillhör det som idag skulle kallas statsförvaltning i vid mening. Ett stort antal kommittéer ägnas rannsaknings- och rättskipningsfrågor, typiskt för en äldre period då lagstiftning i enskilda fall var ett givet inslag. I övrigt ägnas kommittéerna dels utvidgningen och reformeringen av statsmakten (t.ex. militär- och kyrkopolitik ), dels ekonomi- och finanspolitik. Det förliberala och förindustriella samhället hade försörjningsproblem. Frågan omhur resurserna skulle maximeras var ständigt aktuell. Kunskapen hade således ett givet normativt syfte.32 Nu var spridningseffekten av denna kunskap begränsad. Maktutövningen var en intern an30 Uppgifter från Riksarkivets beståndsöversikt - Del 3 - Kommittéarkiv, Stockholm 1993. 31 Berömda exempel är stora lagcommissionen (1686-1736) och lagcommittéen (1811-1845). 32 Ett träffande exempel på syntesen mellan fakticitet och normativitet är betydelsen av modevetenskapen statistik under 1700-talet. Kunskapen skulle vara en objektiv iakttagelse av verkligheten. Syftet var dock att skapa underlag för det politiska handlandet. Allt stoff insamlades för att det skulle styra, dirigera och förändra. Ett indicium på det är att materialet kunde bearbetas på ett kreativt sätt (K. Johannisson, Det mätbara samhället. Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa, Arlöv 1988, passim). 162
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=