kapitel ii •richard nordqvist professionell maktutövning. Man noterar t.ex. att kommittéerna var avlönade.26 En sådan prioritering framstår som särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av statens närmast kroniska brist på resurser under tidigmodern tid. Det räckte inte att regeringen och de högsta domarna var avlönade, utan det måste även omfatta beredningsväsendet. Framtagandet av ett gott beslutsunderlag var således ett högt prioriterat mål. För det andra skulle kommittéväsendet, i lika hög grad som regeringsmakten, uppfylla vissa kvalitetskrav. Dessa kvalitetskrav kan uppfattas som bestämmande för en svensk förvaltningskultur. Kommittéerna förväntades uppfylla de krav som gällde allmänt för regering och myndigheter. Ett framträdande drag i alla instruktioner under 1600-talet var t.ex. kravet på motivering.27 Ett beslut är formellt. Här ställdes dock krav på att beslutet skullemotsvaras av ett materiellt moment, eller, omman så vill, ett kunskapsmoment. Ett dylikt moment garanterade att beslutet var väl underbyggt. Såvitt detta krav kom att gälla även kommittéerna var det således ett för en förvaltningskultur utmärkande allmänt krav. Man noterar att samma krav infördes för riksdagen.28 En minst lika viktig åtgärd var kravet på protokollering och arkivering.29 Även denna strävan var ett uttryck för en förvaltningskultur i vid mening. För svenska jurister torde kommittéväsendet primärt associeras till dess stora betydelse för lagberedningen och den slutliga produkten lagförarbeten. Sanningen är dock att de kommittéer som har förordnats med uppgiften att formulera lagförslag i historien är försvinnande få jämfört 26 Frågan om avlöningsansvaret, och indirekt om professionaliseringen, behandlas grundligt av Hesslén. 27 ”Och så snart det är dem emellan beslutit, skal theres meningh och rådslagh med de motiver som dem bewekt hafwe, skriftligen författas [...] Äre de icke ense sinsemellan, då skal theres meningh skrifteligen författas, iempte wars och eens motiver och prasenteras H. K. Maij:tt...”, 1618 års Instruktion för Kammarcollegium; ”Alla dee som något haffva i Cantzeliet anwärffwa skole blifwa dijt stämde och kallade i RådCammaren [...] deeres begäran eller förslag [...] protocolleres, deeres skiäl ochrationes anteknas och ad referendum och deliberandum antagas...”, 1626 års Kansliordning (cit. C. G. Styffe, Samling av instructioner för högre och lägre tjänstemän vid landt-regeringen i Sverige och Finland, Stockholm 1856). 28 ”... skrifftligen, och dem sedan medh skähl som them thertil beweckt, förklara...”, 1617 års Riksdagsordning (cit. Styffe) 29 Man noterar t.ex. att Riksarkivet grundades 1618, vilket förklarar varför kommittéarkiven är bevarade. 161
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=