kapitel ii •richard nordqvist generell lagskrivning. Genast utkom omfattande lagkommentarer, som hade det gemensamt att de upplyste om lagens anda.15 Den österrikiska ABGB(1811) skulle också uppfylla rollen av exklusiv kunskapskälla; likväl utgav upphovsmannen von Zeiller en omfattande kommentar, som upplyste om lagens grunder.16 Förklaringen är förstås att när lagstiftaren tog ett radikalt grepp på rätten var man tvungen att också föregripa en framtida uttolkning; de officiella eller halvofficiella kommentarerna kunde inte motsvara kravet på en autentisk tolkning, men de kunde reducera det osäkerhetsmomentet det innebar att en ny lagbok, som skulle höja kvaliteten i rättstillämpningen. Lagtextenbordevara tillräcklig. Ändå insåg lagstiftaren att ett yttre stöd för kunskapen om lagens grunder var lämpligt. Åtgärden kan tolkas som en eftergift till de aktörer som från slutet av 1700-talet och framåt hade börjat hävda att en ”ren” tolkning inte kunde förekomma. Enlångsiktig effekt av den vetenskapliga utvecklingen under1700-talet var att premisserna för kunskapssökandet förändrades.Upplysningen var en upptäckt av upptäckten som princip. För första gången i historien blev kunskapssökandet ett arbete eller aktivitet. Det underminerade den teoretiska utgångspunkten att förnuftet var bundet av en högre verklighet; förnuftet kunde enbart avbilda denna verklighet. Det var inte aktivt utan passivt recipierande.17 När kunskapen istället började uppfattas som uttryck för en kontinuerlig aktivitet måste det förr eller senare också rubba den ontologiska grunden för språket och tolkningen: antagandet att vissa 15 ”Je ne m’étendrai pas sur la nécessité de bien entendre le sens du texte; elle est trop évidente. Mais je dirai que l’intelligence de la lettre ne suffit pas; qu’il faut encore en connoître l’esprit. Et en effet, si les magistrats entrent bien dans la pensée du législateur, ils marcheront constamment vers le but qu’il s’est proposé…”, J. G. Locré, Esprit du Code Napoléon tiré de la discussion etc., T. 1, Paris 1805, s. 2. 16 Tolkningen skulle utgå från ”dereigenthümlichen Bedeutung der Worte in ihremZusammenhange, und aus der klarenAbsicht des Gesetzgebers hervorleuchtenden Sinn, dann auf ähnliche in den Gesetzen bestimmt entschiedene Fälle, auf dieGründe anderer damit verwandter Gesetze, endlich auf die natürlichen Rechtsgrundsätze …“, F. v. Zeiller, Commentar über das Allgemeine bürgerliche Gesetzbuch etc. Erster Theil (1811), inl. 17 Man kan också uttrycka det som att epistemologi och ontologi uppgick i en högre helhet. Förnuftet opererade på villkoret att det var bundet av ett ontologiskt element. Existensen av detta element hade den epistemologiska följden att kunskapssubjektet intog en underordnad position i förhållande till kunskapsobjektet. 157
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=