argumentet lagens grund i 1800-talets förvaltningsrätt skilda utgångspunkter: å ena sidan de grunder som lagstiftaren hade eller borde ha utgått från, å andra sidan användningen av dessa grunder som en nödvändig utfyllnad av den mer fria eller ändamålsanpassade tilllämpningen. Utifrån en kort beskrivning av utvecklingslinjerna i dels lagtolkningen, dels utredningsväsendet, kan Rabenius programförklaring tolkas som ett symtom på ett för Sverige egenartat fenomen: betydelsen av den politiskt styrda kunskapsproduktionen i kommittéväsendet. Här finns nämligen en brygga mellan rättens faktiska grund och normativa uttryck, som avspeglar just den brygga Rabenius verkar ta för självklar i sin blandning av förvaltningslära och förvaltningsrätt. Först beskrivs betydelsen av lagens grund som argument i lagtolkningen. Sedan beskrivs betydelsen av kommittéväsendet för tillgängliggörandet och spridningen av kunskaper som förr eller senare måste få en handlingsdirigerande funktion på alla nivåer av statens verksamhet. Föreställningen om rättsstaten hade sin grund i strävanden som kom till uttryck under 1700-talet och upplysningen. Föreställningen om en god eller riktig maktutövning underbyggdes av de vetenskapliga framstegen. När den mänskliga tillvaron kunde mätas, beräknas och styras måste det förr eller senare också omfatta rättskipning och myndighetsutövning. Handlingsmönster som hade varit oproblematiska för att de inte hade uppmärksammats blev ett problem. Följaktligen blev också hanteringen av lagen föremål för kritik. Samtidigt stod det klart att den skrivna lagen hade brister. Oklarheter, luckor, obsolescenser och motsägelser gjorde att det ofta var omöjligt att tolka lagen enligt dess ordalydelse. Till den nya lagstiftningsrörelse som bröt fram under 1700-talet hörde en ny föreställning om domarrollen, som definierades av att lagtexten skulle vara en exklusiv kunskapskälla i tillämpningen. Då fanns det inget utrymme för en annan tolkning än den bokstavstrogna, d.v.s. enligt ordalydelsen. Det s.k. subsumtionsidealet var en logisk slutpunkt för denna målsättning. Omvänt riktades kritik mot både en förklaring till och ett symtom 154 Lagens grund: problem eller nödvändigt tolkningsstöd? 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=