argumentet lagens grund i 1800-talets förvaltningsrätt niera skillnaderna mellan dessa funktioner. Hur yttrade sig kravet på likformighet i å ena sidan den dömande makten, å andra sidan den exekutiva makten? Det blev en förhärskande mening i fransk och tysk rättsvetenskap att förvaltningsrätten inte kunde tillämpas på samma villkor som t.ex. civil- och straffrätten. Rabenius tog upp den här bestämningen. För det första utmärktes förvaltningsrätten av både en kontinuerlig normgivning och hantering. Det var ett uttryck för framför allt den exekutiva maktens uppgift att skydda och gynna ett allmänintresse. Regeringen hade ett störremått av handlingsfrihet än den lagstiftande makten. För det andra måste hanteringen av förvaltningsrätten anpassas efter enskilda situationer, beroende på hur detta allmänintresse skulle avvägas mot det enskilda intresset. Hur yttrade sig då kravet på likformighet och förutsebarhet? Det var ju detta krav som framtvingade själva diskussionen. Stahl formulerade en definition somupptogs i statsrättsdogmatiken: tillämpningen av civil- och straffrätt syftade till att upprätthålla ett rättstillstånd, medan i förvaltningsrätten var rätten enbart en yttre gräns.7 Det var en omskrivning av legalitetsprincipen: kravet på likformighet begränsades till ett krav på att en åtgärd var formellt riktig. Rabenius utgick från denna bestämning. Han tillförde dock ett element, som hade mindre att göra med legalitet eller formell riktighet och mer med det materiella innehållet. Vid första påseende var det ett uttryck för sambandet mellan ekonomiämnet och förvaltningsrätten: 7 ”Es ist imWesentlichen richtig, was Stahl sagt, dass für die Gerichte das Recht Zweck, für die VerwaltungSchranke ist.Dieser Satz enthält eine unbestreitbare Wahrheit, die sich nicht hinwegläugnen läßt...”, C. F. v. Gerber, Grundzüge des deutschen Staatsrechts, 1865/1880, s. 187. 8 Rabenius s. 391. 152 För att rätt fatta förvaltningsrättens väsen, måste man sålunda gå tillbaka till de grunder, på hvilka lagstiftaren bygt eller bort bygga. Dessa äro landets naturliga beskaffenhet, folkets karakter, dess andliga och materiella odling, politiska utveckling m. m. samt alla de vetenskaper, hvilka gifva en teoretisk insigt i de förhållanden, hvilka genom förvaltningsrätten skola ordnas. Det synes sålunda, som om en grundlig insigt i förvaltningsrätten fordrade helt andra förstudier, än de, som äro grundläggande för öfriga arter af rätt ...8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=