kapitel ii •richard nordqvist om dess förhållande till de yttre villkoren, d.v.s. de institutionella förhållandena och de gränser som instiftas av statsmaktens normgivning. Hur har t.ex. rättskälleläran påverkats av lagstiftningstekniken?Här finns ett tema för vilket förvaltningsrätten är ett lämpligt studieobjekt. En bra indikation på det finns hos Theodor Rabenius (1823-92), det svenska förvaltningsrättsämnets grundläggare.2 Rabenius kunde visa att det hade blivit nödvändigt att anta att förvaltningsrätten var ett eget rättsområde, d.v.s. hade en egen plats i det juridiska systemet.3 Bakgrunden var den nödvändiga indelningen av rätten i offentlig rätt och civilrätt. Även stat och medborgare hade ömsesidiga rättigheter och förpliktelser: Den långsiktiga förändringen var behovet av en tydlig gräns mellan stat och samhälle, vilket enbart kunde tillgodoses genom att den äldre överhets- eller patrimonialstaten ersattes av det nya rättsstatsidealet. Först då uppstod ett behov att bestämma vad som kännetecknade den offentliga rätten.5 Rättsstatsidealet innebar att hanteringen av rätten underkastades en ny kravbild; rätten skulle tillämpas på ett likformigt och förutsägbart sätt.6 Det var den egenskap som bestämde statens identitet, d.v.s. som förenade statens olika organ. Därmed uppstod också ett behov att defi2 Rabenius införde begreppet förvaltningsrätt. Viktiga materiella bidrag är en stor programuppsats ochHandbok i Sveriges nu gällande förvaltningsrätt (3 delar, 1866-73). 3 Th. Rabenius, Om förvaltningsrättens begrepp, betydelse och handhafvande, Naumanns Tidskrift (1874), s. 353-94. 4 a a s. 358. 5 ”I ombildningen av den godtyckliga härskarmakten till ett genom lag ordnat förhållande emellan statsmakten och undersåtarna synes ligga ett av de viktigaste framsteg i politiskt hänseende. Staten antager därigenom allt mera karaktären av rättsstat, en karaktär, så mycket väsentligare som det första och väsentligaste momentet i statsändamålet ju är rättens ordnande och upprätthållande och därför bör gälla även staten själv.”, s. 359. 6 Rabenius uppsats är ännu ett exempel på receptionen av historiska skolan i svensk rättsvetenskap under 1800-talet. En särskilt viktig insats av denna skola var F. J. Stahls formella rättsstatslära. 151 Den växande kulturen, det utvecklade rättsmedvetandet fordrar, att staten i sin verksamhet även blir bunden av lagar, som reglera den enskilde medborgarens förhållande till honom, så att medborgaren i förhållande till staten ej må vara mer rättslös, än han är det i förhållande till andra medborgare. [...] Sedan statens förhållande till de enskilde blivit på detta sätt rättsligen bestämt, uppkommer denoffentliga rätten.4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=