christopher jacob boström och förvaltningen föras inom ramen för denna presentation. Utgångspunkten för denna presentation är en läsning av de tankegångar om förvaltningen som professor Christopher Jacob Boström (1797-1866) lade fram under mitten av 1800-talet. Valet att läsa Christopher Jacob Boström motiveras av det faktum att hans filosofi och läror om staten, förvaltning, ämbetsmän med mera har haft mycket stor betydelse för det svenska ämbetsmannaidealet.8 Undersökningen av förvaltningen är begränsad till Boströms allmänna rättsfilosofiska och rättsideologiska betraktelser av staten, monarken, lagstiftningen, förvaltningen och ämbetsmännen - med särskilt syfte att diskutera hans idéer om förvaltningen. Ur ett rättshistoriskt perspektiv så har jag valt att inte genomföra en strikt rättshistorisk undersökning av förvaltningsrätten som disciplin. Sedan min presentation hölls 2014 så har forskning om förvaltningsrättens historia bedrivits av Mats Kumlien som 2019 publicerade sin monografi Professorspolitik och samhällsförändring. I denna bok undersöks utvecklingen av förvaltningsrätten som rättsvetenskaplig disciplin snarare än förvaltningen som verksamhet.9 Medan Kumlien studerar framväxten av en rättslig disciplin så har jag studerat Boströms idéer om förvaltningen som sådan. Det är givetvis omöjligt att strikt skilja dessa verksamheter från varandra, men i denna text ligger ändå fokus på principerna för förvaltningen som sådan snarare än på studiet av förvaltningsrättsdogmatik och förvaltningsrättslig praxis. Som det kommer att framgå senare i texten så ligger tyngdpunkten på förhållandet mellan staten och rätten i allmänhet (inklusive förvaltningsrätten även om denna inte kommer att detaljstuderas). I någonmening är det grunderna till utvecklingen 8 Svante Nordin, Den boströmska skolan och den svenska idealismens fall (1981), s. 11-39. För en längre diskussion av frågan se:Sven-Eric Liedman, Att förändra världen - men med måtta: Det svenska 1800-talet speglat i CAAgardhs och C J Boströms liv och verk (1991), s. 131260. 9 Mats Kumlien, Professorspolitik och samhällsförändring (2019). 138 Christopher Jacob Boström och ämbetsmannaidealet 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=