kapitel ii •mats kumlien emot spelade han en central roll för ämnets konsolidering genom att under många år verka som redaktör i Statsvetenskaplig tidskrift (grundad 1897) och Förvaltningsrättslig tidskrift (grundad 1938) och genom intensiv korrespondens med den professor som 1927 tillträdde i Stockholm, Nils Herlitz. Den första professorn i Stockholm med ansvar för förvaltningsrätt var som nämnts Otto Varenius, som tillträdde sin professur 1907. Han hade inte oväntat sitt främsta intresse inom statsvetenskap och statsrätt, och det är svårt att hitta några belägg för att vare sig undervisning eller forskning inom förvaltningsrätt genomgick några radikala förändringar under hans 20 år som professor. I praktiken förvaltades arvet från Blomberg med några inslag av Reuterskiölds produktion. Som litteratur anbefalldes Blombergs handbok och Asks föreläsningar. Med andra ord, i Stockholm liksom i Lund låg huvudvikten inte på att utveckla förvaltningsrätten, utanman fortsatte snarast i hjulspår som plöjts upp tidigare.77 Det upplägget höll i sig under hela Varenius tid. Ännu i studiehandboken från 1925 var kurslitteraturen i stort sett den samma som 1907.78 Reuterskiöld hade länge så gott som monopol på den svenska förvaltningsrättsliga forskningen i Sverige. Läget förändrades emellertid mot slutet av 1920-talet, och många nya omständigheter spelade då in. Statens reglerande verksamhet täckte allt fler områden och utvecklingen var tydligast inom sociallagstiftningen och kommunalrätten. Flera faktorer från den ”yttre” rättshistorien förtjänar uppmärksamhet. Utvecklingen av internationell rätt i allmänhet, och folkrätt i synnerhet, bidrog till att internationell rätt upphörde att vara ett biämne till stats77 SJFP, S:1, 1907-1911, 12 oktober, bilaga 3, 14 december 1907. 78 SJFP, S:4, 1922-26, Studiehandbok 1925. 113 • Stockholm 1910-25 1925-1945. Samsyn och särutveckling 3:5:4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=