kapitel ii •mats kumlien juriststudenterna.71 Även om Reuterskiöld har ansetts påverkad av samtida tysk rättsvetenskap, var det inte fråga om en okritisk översättning till svenska ord och begrepp eller att pressa in den svenska förvaltningsrätten i någon tysk tvångsdräkt. Reuterskiölds teser om ”Statsregementet”, alltså statens suveräna förfogande över och löpande utövande av sin höghetsmakt var, enligt Bertil Wennergren, en kongenial anpassning av den tyska statsrättspositivismens idéer om statens överhöghet (Herrschaft) till den traditionella svenska förvaltningsorganisationen och 1809 års grundlagsstadganden om offentlig förvaltning. Reuterskiöld delade därtill in den offentliga aktiviteten i ämbetsförvaltning och självstyrelse. För den första kategorin ställde han upp två grundläggande rättesnören: officialprincipen (somhan hämtade från den tyskaOffizialmaxime) och objektivitetsprincipen, som var en återklang av 1809 års RF. En annan stor nyhet som Reuterskiöld efter utländska förebilder införde i svensk förvaltningsrätt var läran om förvaltningsakter och som fick betydelse inte minst för Regeringsrättens praxis.72 Jan-Olof Sundell har beskrivit Reuterskiölds politiska grundinställning som att all rätt hade Reuterskiöld var en tidig anhängare av domstolarnas lagprövningsrätt. Sedan han 1938 hade lämnat riksdagen växte hans kritik mot den politiska utvecklingen i Sverige och även till Bondeförbundet som anklagades för undfallenhet inför socialdemokraterna. En konservativ grundinställning och förkärlek för korporativa inslag bidrog till att han sent i livet lockades av fascistiska och nazistiska åskådningar.73 Av särskilt intresse är att han för sin systematik hade tillgång till årsboken från Regeringsrätten, som hade inrättats 1909. Det skulle kunna 71 Reuterskiöld 1914. 72 Wennergren 1992, s. 303. 73 Sundell, ”Carl-Axel Reuterskiöld”, Svenskt biografiskt lexikon30, s. 54 ff. 111 ”ytterst till uppgift att skapa och upprätthålla den enskildes rättssäkerhet, både vad avsåg enskildas inbördes förhållande till varandra och relationen mellan den enskilde och det allmänna./…/ Det kan sålunda hävdas att R:s vetenskapliga och politiska uppfattning stod i nära förening med varandra”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=