politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv Några år senare var ambitionerna till förnyelse och expansion ännu tydligare. I studiehandboken från 1918 hade kunskapsfordringarna i förvaltningsrätt vuxit från två till sju sidor. Systematiken hade utvecklats och Reuterskiöld själv börjat leverera kurslitteratur. Utöver de föreskrivna texterna skulle studenterna läsa rättsfall från Regeringsrätten, som nu under snart tio år hade levererat material för systematisering, och från Fattigvårdsförbundets samling av mål. För betyg över cum laude (AB) tillkom litteratur av tyskar som Karl Kormann och Otto Mayer plus svenskar som fader och son Rabenius, historikern Clas Theodor Odhner, Carl Gustaf Hammarskjöld och Bror HermanDahlberg, somvar professor i speciell privaträtt.69 Man kan fråga sig om Reuterskiöld själv levde upp till sina egna krav från 1910 om att skydda studenterna från ”kunskapsfetma”. Studiehandbokens omfattande och preciserade kursfordringar från 1918 speglar det svenska samhällets snabba förändring med tillväxt av författningar. Men det visar även att vetenskapsmannen Reuterskiöld arbetade intensivt på att åstadkomma en systematisk överblick av den växande förvaltningens otaliga regler. Så det ligger mycket i hans efterträdares bedömning, att Reuterskiöld försökte utföra ”ett Sisyfusarbete genomatt röja upp i den ej sällan djungelliknande floran.”70 Han försökte utarbeta en förvaltningsrättens ”allmänna del”med begrepp och principer som skulle gälla över många delområden, inte minst i fråga ommedborgarnas rättsskydd gentemot staten. Samtidigt systematiserade han den speciella delens mångfald i tre delområden, social-, närings- ochpolitirätt. Han skrev att den äldsta grenen av materiell förvaltningsrätt var politiförvaltningen som avsåg att genom ”kautelariska” åtgärder trygga det allmänna och enskilda levernets trivsel inom stat och folksamhälle. Det var givetvis avgörande att Reuterskiöld ville och kunde samla sig till att publicera sina resultat i skrift, i rättsvetenskapliga böcker och artiklar. Redan 1914 utkom ”Statsregementet”, som blev kurslitteratur för 69 Studiehandbok för de studerande inom juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala, 1918. UJFP, A1:11, 1918-1920, Bilaga 31 resp. 34. 70 Sundberg 1945:1, s. 16-19. 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=