politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv 108 skede började den svenska modellen av en välfärdsstat, ”folkhemmet”, att konsolideras, vilket innebar en kraftig expansion av förvaltningsrättsliga regler. Men det var inte endast mångfaldenav nya förvaltningsrättsliga regleringar som drog till sig uppmärksamheten utan även sättet på vilket många av dem tillkom, nämligen genom lag, stiftad av riksdagen. Så hade det sällan varit tidigare, då de flesta förvaltningsrättsliga regler tillkom genom beslut av Kungl. Maj:t i statsrådet, det vill säga regeringen. 1900-talets tre första decennier innebar på så sätt i många avseenden en ny tid, med en förskjutning av maktens funktioner från regering till riksdag. Många olika faktorer samverkade med andra ord till att det ställdes nya krav på hur förvaltningsrättens regler lärdes ut och analyserades på svenska lärosäten. De viktigaste bidragen för att utveckla den ”nya” vetenskapen efter 1910 lämnade Carl Axel Reuterskiöld vid den juridiska fakulteten i Uppsala. Reuterskiöld hade inte haft lätt att etablera sig på den juridiska fakulteten i Uppsala. När han 1898 sökte professuren i romersk rätt, juridisk encyklopedi och internationell privaträtt blev han förklarad inkompetent av professorn i rättshistoria, Wilhelm Sjögren. Motiveringen var att Reuterskiöld främst var historiker och statsvetare, men saknade juridiska meriter. Reuterskiöld, som avlagt filosofie, inte juris, doktorsexamen, påpekade i sina besvärsskrifter det till synes paradoxala i att Sjögren själv hade sin bakgrund som Hegelforskare inom den filosofiska fakulteten.65 Efter många turer i den akademiska labyrinten utnämndes Reuterskiöld slutligen 1901 till professor i en nyinrättad befattning för juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell privaträtt. Sedan Blomberg 65 Brev Reuterskiöld till P E Liljequist, 11 december 1898, LUB, Samling Liljequist, 7; Göransson 2014. • Uppsala 1910-1925 1910-1925 Läroämnet blir vetenskap 3:5:3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=