95 (det s. k. “Birger Jarls torn”), uppfört 1529 samtidigt med det som nu är Wrangelska palatsets södra torn. Här fanns också ett stall och ett vagnshus. Den högst belägna delen av området kallades Rogberget. Där stod ända sedan medeltiden en väderkvarn. Schering Rosenhaneköpte 1648 området med Rogberget. Bygget började 1652. Arkitekter var (som för Wrangelska palatset) Nicodemus Tessin d. ä. och Jean de la Vallee. En trevånings kubisk byggnadstod färdig 1656. Dess utseende syns numera bäst norrifrån. Byggnaden är till det yttre välbevarad med sina putsfasader, blindbågar över fönstren och karakteristiska höga smala skorstenar vid takfoten. Den utgör ett av de bästa exemplen på klassicistisk arkitektur i Sverige. Materialet är tegel på en sockel av roslagssandsten. Palatset syns på flera bilder i Suecia-verket. Två av bilderna återges här. - Den ena (bild41) visar Schering Rosenhanes palats sett “inifrån” Wrangelska palatset. Det senare palatsets norra rundtorn syns i bildens vänstra kant, och dess norra flygel tänks av konstnären som bortriven eller ruin, väl för att få ett bra perspektiv på Rosenhanes palats. Rosenhane hade f. ö. gärna velat ha det så; man vet att han hade en tvist med C. G. Wrangel därför att dennes bygge av norra flygeln skymde nder 1600-talets förra hälft ägde familjen Banér hela Unordvästra delen av Riddarholmen. Bland släktens medlemmar märks Wrangelska palatsets egentlige byggherre Lars Sparre. På området fanns och finns ett runt torn En rundvandring i SCHERING ROSENHANES PALATS Sammanfattning av palatsets byggnadshistoria
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=