68 24. Rikssalen i Kungshuset ordnad för prins Gustafs dop 1746. maktanspråk genom att underteckna en kungaförsäkran. Gladare var säkert kröningsmåltiden den 26 november 1751. När hovrätten flyttade in i palatset 1756, hade rikssalen delats upp i mindre tjänsterum ungefär som nu. Återstoden är Stora rummet. På 1756 års ritning av C. J. Cronstedt kallas rummet “Kongl. Hofrättens stora Domsahl”. Här fanns en eldstad (troligen kakelugn) där mittersta fönstret är åt gården och en där korridoren söderut börjar. På ömse sidor om den senare eldstaden fanns dörrar till rummen söderut. Under 1700-talet, 1800-talet och förra hälften av 1900-talet var hovrättsprocessen nästan helt skriftlig. Men när någon gång parter skulle höras muntligen var det Stora rummet som användes. Sålunda rannsakades kungamördaren J. J. Anckarström här 1792; riksdrotsen C. A. Trolle-Wachtmeister presiderade. Även Magdalena Rudenschöld förhördes upprepade gånger här, vid ett tillfälle stående i sex timmar. Presidenten avkunnade här dödsdomen mot henne och de medanklagade i april 1794; trappan, förstugorna och Stora rummet var överfyllda av åhörare. Fram till 2004 användes Stora Rummet mycket sällan för rättegångar. Här hölls plenum, kollegium, praxisdiskussioner och liknande sammanträden. Det var ett ståtligt rummed presi-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=