Med detta uttryck avses de kraftiga ramarna kring dörrens övre och nedre fyllning (=dörrspeglarna). Dörren är från mitten av 1700-talet och har kvar 1700-talsgångjärnen. Egentligen är det märkligt att huset inte har kvar några dörrar från 1600-talet och har relativt få från 1700talet. Efter 1697 års ombyggnad fanns förstås dörrar, som bara behövde kompletteras 1754-56. Norra delen av palatset förskonades från 1802 års brand. Men huset har ju drabbats av många ombyggnader. Norra flygeln är den sist byggda delen av Wrangelska palatset. P. g. a. en gränstvist med Schering Rosenhane, som undanbad sig insyn, blev flygeln uppförd först 1664. (Jämför inledningen till rundvandringen i Schering Rosenhanes palats). 1964-2003 fanns på detta plan en sessionssal, åt gården. Den kallades först sal IX, sedan extrasal 2. På kungshus-tiden var det rummet “Dheras Kongl. Högheters Fruentimbers Matsahl”. Från 1744 höll rådet sina sammanträden här. - På statskontorets tid var flygelns hela bottenvåning delad i många små rum för Stämpel-Mästaren, Charta-Sigillata-Försäljnings-Contor m. m. Senare fanns här hovrättens aktuariekontor. År 1964 firade Svea hovrätt 350 år. Då pryddes den nya sessionssal som just inrättades här (sal IX) med ett vävarrangemang, som nu hänger i Sal 2. I beskrivningen av den salen återges två bilder (15och 16, sidorna 41- 42) som visar upphängningen på ursprunglig plats i salen här i norra flygeln. Väsentliga delen av den f. d. sessionssalen är nu ett pausrum, kallat Rådssalen. Här finns en linjeteckning, akvatint, “Porten” av Kerstin Ericsson 1977 och en stor textil med stiliserade blommor “Spaljé” av Inger Johansson Charlez 1984. Korridoren genom flygeln sänktes 2003 genom försiktig sprängning, men rummen på norra sidan ligger fortfarande högre än planet i övrigt. Under det nya golvet längst bort i korridoren finns en stentrappa ner till en tidigare port. Flygeln hyser nu kansli för avd. 1. 5 7 norra f lyge ln plan 3 = bottenvåningen wrange l s ka pa l at s et
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=