en interiörbild som saknas). Mittemot hänger en stor oljemålning(deposition från Nationalmuseum) “Skogslandskap” av Sophus Jacobsen. Han var norrman, levde 1833-1912, en av de s. k. Düsseldorf-målarna; han målade landskap i södra Norge och skogsinteriörer i Sydtyskland (en annan tavla av Jacobsen finns i Sal 14 i Schering Rosenhanes palats). Här hänger också en trärelief “På stranden” signerad Berto. (Av konstnären Berto Marklund, f. 1931, finns en större relief i nedre entréhallen i Schering Rosenhanes palats.) Framför fönstren åt Riddarfjärden står två konstverk ett keramiskt “Uppbrott” av Eva Hild (f. 1966) och ett utan titel av sammanfogade glasbitar av Annika Jarring (f. 1967). Innanför receptionsdisken skymtar enlitografi Oscar I av Joh. Cardon och enlitografi av Julien efter målning av Fredrik Westin Carl XIV Johan till häst; det är en trupprevy på Ladugårdslandsgärde, Borgen syns i bakgrunden. I hallens olika delar står sammanlagt 24 av de 76 gustavianska stolar som 1959 i ordningställdes för Stora rummet. Två stora järnbeslagnakistor från 1600-talet står i hallen. Ovanför en av kistorna (vid ett fönster åt gården) sitter en kopia av köpebrevet från den 9 juni 1697 i vilket kronan köper palatset av familjen Wrangel för 13 333 1/3 riksdaler I en monter vid det norra fönstret åt gården står bomben som hittades 2003 i rummet Mörsaren (se d:o). Den norra delen av hallen, alltså ett ganska stort rum åt gården, var på kungshustiden “Hennes Kongl. Maj:tz Rijks Enkjedrottningens fruentimbers Maatsahl”. Här finns en målning av Edvard Bergh (1828-80). Den är ett av konstnärens största arbeten: Ett småländskt klipplandskap med vattenfall och kvarn, 1862. Sådana “viltromantiska” motiv var omtyckta vid mitten av 1800-talet. Kvarnen har vattenhjul av överfallstyp. Och det är väl mjölnaren som, iklädd röd luva, håller en nyfångad lax i handen; är det sonen som visar hur han fick den? Ån kan vara Huskvarnaån eller Röttleån. Snett emot hänger en målning (deponerad från Nationalmuseum) “Furuskog i solnedgång” av Peder Thurmann (norrman, 1839-1919; han målade mest i norska Östlandet). Stora porten användes inte på hela tiden 1697-1949, då hallen var delad i mindre rum. I stället användes sidoportarna som leder direkt in till trapphu5 4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=