3 2 salarna förses med ny teknisk utrustning. Inredningen kommenteras under Sal 1 nedan. Salarna överst i huset delades i mindre tjänsterum; i gengäld skapades flera salar längre ner genom att (sekundära) mellanväggar revs. Huvudansvariga för ombyggnaden var Statens Fastighetsverk och Brygghuset Arkitekter AB (Andreas Heymowski). Palatset rymmer nu kanslier för fyra dömande avdelningar, tio sessionssalar, hovrättens administrativa enhet, dess centrala bibliotek, restaurang m. m. I de båda rummen ser man fönsternischer i vad som var yttermurar från c:a 1630. En nisch bröts igenom 1984 för att ordna ingång till handikapphiss. Då fann man och tog tillvara en fönsterkarm med dekor av karvsnitt, 1630-talets början. Troligen finns det likadana karmar i de övriga nischerna. Dessa fönster murades igen senast på 1650-talet, då Wrangel byggde till Sparres palats (kanske redan Sparre började bygga om just här). Här och var i valven här och i andra gamla hus sitter kraftiga smidda järnkrokar. Deras uppgift är att allehanda ting skall kunna hängas i taken: lyktor men också kläder och säckar och andra behållare med mat m. m., allt för att inte råttorna skulle komma åt. rummen pryds av konst: enurnamed lock, vit med blå växtdekor, av Lasse Frisk, en stor sgraffito-tavla (utan titel, 1986) av Humlan Lange samt femfärglitografier av Philip von Schantz (1928-98, känd särskilt för detaljrika högar av bär): “Melonstilleben”, “Vita vinbär”, “Sutare”, “Fyra lökar” och “Svenska krusbär” (den sistnämnda serigrafi) (en ytterligare tavla av samme konstnär finns vid Schering Rosenhanes kök). Gustaf Vasa lät 1529 byggatvå runda tornför stadens försvar åt Mälarsidan: detta torn och det som ligger på holmens nordvästra del och kallas “Birger Jarls torn” (det byggdes 2007 om för Justitiekanslerns behov). Tornen byggdes av sten från de just rivna S:ta Clara kloster re s taurangens båda övre rum plan 2, i huvudlängans södra del kanonrummet plan 2, södra rundeln
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=