Rådsdrägten, men utan Hermelins bräm. Orsaken der till är svår att utgrunda, om icke någre af Herrar Presidenter, som icke kunnat ärhålla Talaren, åstundade se, huru densamma skulle dem kläda.” (Anm. Talár = kåpa, mantel). Under 1700-talet användes i hovrätten en svart ämbetsdräkt i enlighet med bruket utomlands, så vid Vasa hovrätts invigning, då båda hovrätternas ledamöter var svartklädda. Gustaf III instiftade den svenska nationella dräkten 1778 och många ämbetsverk fick dräkter i den svarta färgen, bland dem Stockholms Magistrat. Hovrätten opponerar sig. G. C. Gjörwell berättar: “Hofrätten skall gå i blek purpur, och till de artige händelser tyckes mig böra räknas, att en hofrättsnotarie anländer en morgon ifrån Presidenten i Svea hofrätt Bar. Rosir med extractprotocolli jämte proflapp på nyssn. färg, befästad med hofrättens sigill, till Presidenten i Åbo hofrätt nu härvarande Bar. Leyonhufvud för att vidare kommunicera couleur med sin hofrätt” (se P. Kraffts porträtt av v. presidenten Fredenstierna, bild100, sidan210). Denna dräkt var officiell hovdräkt till 1823. Själv är dock presidenten Rosir avbildad i Nordstjärneordens kommendörsdräkt som är galadräkt. Från H. A. von Strokirch låter presidenterna avmåla sig i civiluniform. Kung Gustaf IV Adolf fastställde uniformer för olika grupper av statstjänstemän; Kgl. brev den 8 nov. 1805 om uniform “för Des och Rikets Swea Hof-Rätt, att utom den vanliga hovrättsdrägten bära klädesfrackar av lika färg med denna och av samma modell som landshöfdingeuniformen. Gula knappar med hofrättens vapen, vita byxor och till stöflar mörkblå byxor, trekantig hatt”. Denna uniform var en tjänstedräkt som ej fick användas vid hovet. (Se porträtt av v. presidenten C. A. Levin målat 1830 av Fredrik Westin, bild101, sidan 212) - En civiluniform av enkel variant står utställd på en trappavsats i Wrangelska palatset (bild39, sidan93). 1 83 hovrät t s pre s i dent erna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=