översta domstol och har alltid varit landets största överrätt (Högsta domstolen tillkom 1789). Presidentämbetet var tidigare förenat med andra ämbeten. Riksdrotsen (d. v. s. justitieministern) var 1614-82 och 1787-91 tillika hovrättens president. Enligt § 102 i den regeringsform som gällde 18091974 var Svea hovrätts president tillika ordförande i Riksrätten. Presidenterna förlänades regelmässigt Serafimer-orden. Deras valspråk som serafimerriddare återges på porträtten liksom på deras vapensköldar i Riddarholmskyrkan. På en del äldre porträtt återges eftermälen som andra formulerat. Svea hovrätts presidenter har förutom som domare i olika domstolar meriterat sig på andra sätt. Särskilt i äldre tider utmärkte de sig ofta som statsmän. Utöver riksdrotsarna var flera riksråd eller kungliga råd, några medlemmar av förmyndarregeringar. G. A. Sparre, L. T. Almqvist, N. H. Vult v. Steyern, E. Marks v. Würtemberg och H. Zetterberg var statsråd (vanligen justitieministrar); L. De Geer var statsminister. Några har varit landshövdingar eller guvernörer i provinser. Några har varit universitetskanslerer, och några har suttit på stol nr 1 8 1 Pr e s i dentämb et et i Svea hovrätt har alltid ansetts som HOVRÄTTSPRES IDENTERNAoch porträtten Sveriges främsta domarämbete. Detta beror såväl på presidenternas personliga kvalifikationer som på domstolens ålder och betydelse. Svea hovrätt grundades 1614 som rikets
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=