1 5 rådhusrätten) köpte det bondeska palatset, vilket 1732-1915 tjänstgjorde som rådhus. Sedan 1949 är det säte för Högsta domstolen. Hovrätten fick i stället 1730 ganska rymliga lokaler i det Liewenska (Hornska) huset, där nu Medelhavsmuseet ligger vid Fredsgatan i hörnet av Gustav Adolfs torg. Hovrätten trivdes inte där. Man ansåg läget avsides och ville till Gamla stan, förslagsvis till Ryningska palatset vid Stora Nygatan. Men hovrätten fick bli kvar vid Fredsgatan ett kvarts sekel. Sedan kungafamiljen 1754 flyttat in i det nya slottet och lämnat Kungshuset (det Wrangelska palatset) byggdes detta om; och 1756 kunde hovrätten ta mellersta och norra delen av detta i besittning. Tilläggas kan att hovrätten växte ur Wrangelska palatset. Åren 1956-84 disponerade Vattenöverdomstolen (d. v. s. hovrättens båda avdelningar för vattenmål och senare även fastighetsmål) väsentliga delar av det Tessin-ritade Södra Bancohuset vid Järntorget. Huset var svårt sättningsskadat, men sammanträdena i Riksbankens forna sessionssal förgylldes av Lars Bolanders väggmålningar med ymnighetshorn och andra för hovrätten beklagligt främmande nyttigheter.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=