mätress Hedvig Taube och deras söner, som hade adlats von Hessenstein (efter kung Fredriks hemland Hessen-Kassel). Hon fick aldrig tillfälle att flytta in, ty palatset stod under ombyggnad när hon dog 1744. Men kungen hade skänkt huset till Hedvig Taube 1743, och sönerna ärvde. För ombyggnaden, som mest bestod i högklassig inredning, stod hovarkitekten Carl Hårleman och man anlitade samma hantverkare som på slottsbygget. I det yttre visar sig ombyggnaden i form av övervåningens franska fönster. Från denna tid kallas huset det Hessensteinska, men en tid också det Casselska eftersom kungens tyska lantgrevskap administrerades härifrån. Huset var en längre tid uthyrt, särskilt till Carl Gustaf Tessin, som gjorde det till ett kulturcentrum. Furst Fredrik Wilhelm von Hessensteinflyttade 1760 in i sitt palats. Han bodde mest i Tyskland men lät nyinreda en del av rummen. Han dog barnlös 1808 och ärvdes av mödernesläkten Taube, som byggde bodarna vid gårdsmuren 1830, året innan man sålde palatset. I statlig ägo kontoriserades huset successivt med mellanväggar m. m. Husets yttre renoverades 1853 (arkitekten kapten Fredrik W. Leijonancker) genom att väggarna försågs med lisener samt en rusticerad bottenvåning med rundbågiga fönster. Mellan palatset och Riddarholmska1 39 67. Förstorad detalj ur Erik Dahlberghs tecknade förlaga från 1680 till en plansch föreställande Riddarholmen, sedd från trakten av Rosenbad. he s s ens t e i ns ka pa l at s et
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=