1 1 1 Detta rum verkade ursprungligen något större än nu. Trappan var inte nedsänkt som nu (bild48), utan man kom in från en liten terrass över en dubbel fritrappa från den då ganska stora gården (bild41, sidan96). När flyglarna byggdes, blev gården trång och trappan och porten byggdes om. Detta skedde alltså på frimurarnas tid. - Portens sidopartier är av sandsten, trappstegen av roslagssandsten. Utanför står två gjutjärnslyktor på fundament av marmor. Över porten finns ett runt fönster; mitten och fyra rutor till var nog av rött glas, så att ett frimurarkors bildades. Rundfönstret omges på utsidan av en skulpterad lagerkrans, och över fönstret sitter en mussla. Denna fanns redan på 1600-talet. Musslan är en symbol för pånyttfödelse. Och frimurarna har kombinerat denna med korsets tecken. Från taket hänger två relativt nygjorda lyktor, med “antikglas”. På en pelare vid trappan sitter det rosenhaneska vapnet (hjärtskölden föreställer en tupp - hane - med en ros), en 1600-tals målning på kopparplatta. Palatsets huvudtrappa hade ändrats på 1800-talet men återställdes 1928 till sitt 1600-tals-skick. Trapphuset har ett arkitektoniskt värde med sina vita kryssvalv från källare till vind. Trappan har matthållare från svunnen tid. I trappan står enstenskulptur “Pausania” av Staffan Nihlén (f. 1928). I trappan finns ett litet fönster med spröjsar från 1700-talets mitt. Det vetter mot en gård, som redan från början var liten men på 1900-talet förminskats med en skorsten för Riddarholmens värmecentral. Från en nisch högre upp har stulits en bronsskulptur “Den beslutsamma åldern” av A. Brusewitz-Hansson. Hovrätten “bjuder in” tjuvar, och fullständig bevakning är omöjlig. - Stora trappans översta del nämns under Vindsvåningen mot slutet av rundvandringen. entréha l l en huvudbyggnaden, 1 tr. trap phus et s c her i ng ros enhane s pa l at s
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=