ett vid nuv. vaktbåset och ett där trestegstrappan leder in i flygeln. Rummet var på Rosenhanes tid förmak men delades senare i två, som båda disponerades av kanslipresidenten (först greve Bengt Oxenstierna, en av Hessensteinska palatsets byggherrar). Detta utrymme var ämbetsrum för chefen för generalstabens kommunikationsavdelning men blev snart tambur för Krigshögskolan. Tamburen användes också för elevernas utspisning (vaktmästaren tillhandahöll smörgåsar med skinka och senap). Nu är här vaktutrymme, passager och toaletter. Detta var familjen Rosenhanes frustufva eller ”finstuva” men var på kanslitiden ett förrum till det följande. Detta är nu en av de fem sessionssalar som inreddes i palatset 2001 ganska enhetligt. här f i nns två målningar: en på duk, “Styvmorsviol” 1977 av Jan Manker (f. 1941), och en på sexkantig plåt med geometriska mönster “Komposition 9915” av Roland Borén (f. 1956; han har också gjort ett konstverk som hänger i norra entrén till Wrangelska palatset). Detta var ursprungligen sängkammare med garderober i den dubbla mellanväggen (som ännu finns kvar) och med direkt trappa för betjäningen. Rummet blev kanslikollegiets sessionssal (“cantzlie och conferentz sahl”). Mellan fönstren hänger ett porträtt som föreställer husets byggherre Schering Rosenhane, målat 1659 av okänd konstnär (bild 4, kopia av original i Stockholms rådhus, sidan 23). Porträttet pryds av den friherrliga vapenskölden. Den centrala vapenbilden, “hjärtskölden”, föreställer en tupp (hane) med en ros. Fickuret, som ligger på bordet, var en nymodighet och dyrbarhet. Här finns en akrylmålning “Semafor 2” 1978 av Albert Johansson (1926-98) och en terracotta-skulptur “Kropp av lera” av Lars Millhagen (andra konstverk av samme konstnär kan ses på vindsvåningen). 1 07 sa l 1 3 huvudbyggnadens östra del, 1 tr. sa l 1 2 huvudbyggnadens östra del, 1 tr. s c her i ng ros enhane s pa l at s
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=