högklassig teknisk utrustning. Palatset rymmer nu fem sessionssalar och lokaler för tre dömande avdelningar samt hovrättens arkiv m. m. Denna flygel (de båda nedre våningarna, se bild46, sidan100) byggdes 1855 för att innehålla frimurarnas restaurationslokaler. Hur lokalerna var disponerade och inredda, är inte närmare känt. Troligen fanns ekonomilokaler och personalbostäder i bottenvåningen samt matsalar en trappa upp. En enklare restaurang var öppen för allmänheten och låg sannolikt i denna flygel. Den hette Frimurare-källaren och var ett av stans “inneställen”, särskilt frekventerad av riksdagsmännen, som hade sina sammanträdeslokaler i Gamla riksdagshuset söder om Riddarholmskyrkan. Flygelns rum närmast norr om trapphuset var under generalstabstiden först vedbodar och senare förvaringsutrymme för krigsarkivet. Rummen söder om trapphuset var två vaktmästarbostäder. bot tenvån i ngens korridor pryds av tavlor: Enakvarell (collage) “Brytning” av Björn Wessman (f. 1949); tavlan har hängt hos Sölvesborgs nedlagda tingsrätt; En färglitografi 1954 av Tor Hörlin (18991985) föreställande en utsikt 1954 från Gamla stan mot Mariaberget; En färglitografi av Sven Jonsson; En akvarell “Lastbilsflak” 1977 av Curt Asker (f. 1930); Och i trappan här finns akrylmålningen“Förr” av Tore Berger (f. 1938). Nu finns i hela flygeln bara tjänsterum av skilda slag. Tidigare mer välsituerade innehavare av palatset än statliga myndigheter försåg trapporna (denna västra och det stora trapphuset) med mattor. Hållarna finns kvar. Detta utrymme var på rosenhaneska tiden “ett hwälfft kiök”. Det ligger litet lägre än bottenvåningen i övrigt, kanske just för att ge plats åt valvet, närmare bestämt två enkla kryssvalv. I bottenvåningen till herrgårdar och privatpalats skulle man helst ha valv, för brandfarans skull; tjänstefolk ansågs vara vårdslösa med elden, och Schering Ro1 02 bot t envån i ngen i västra f lygeln s c her i ng ros enhane s kök huvudbyggnadens bottenvåning, västra delen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=