Rättshistoria och samhällsförändring För att reda ut detta räcker inte institutperspektivet. Det krävs, som Hasselberg menade i sin installationsföreläsning, mångdimensionella perspektiv, som låter analysen svepa över en rad områden. Ett exempel må räcka: Vilka empiriskt mätbara effekter hade kreditmarknadslagstiftningen och skatteregler på småföretagandet? Det var ju ur småföretagen somjättarna växte fram. Varför har så få jättar trätt fram efter 1950? Beror det på det legala regelverket eller kan det skyllas på något annat? Går vi till tiden efter första världskriget möter både högkonjunktur och lågkonjunktur. De ekonomiska stabiliseringsproblem som det tidiga 1930-talets arbetslöshetskris utlöst komman till rätta med genom en blandning av Keynes, planhushållning och bondtur, men vilken roll spelade rättsordningen för att utlösa krisen, kupera effekterna av den eller få den att klinga bort? Hade man kunnat dämpa de tragiska effekterna om man haft ett annat regelverk? Det svarar inte dogmatiken på. Efter 1945 komvälfärdssamhället, den sociala ingenjörskonsten och därmed även historiens mest detaljerade förvaltningsrätt. Rättsordningens tyngdpunkt försköts och helt nya rättsområden tillkom. Den traditionella juridiska systemvärlden och dess karaktärsämnen räckte inte för inmutningar i miljöskydd, allmänna välfärdsanordningar, hälsovård, skola och utbildning, trafikreglering eller varför inte det mest utmanande som kommit fram under de senaste femton åren: spridningen av datateknik och informationsteknologi. Samtidigt globaliseras perspektivet alltmer. Den historiska förändringsprocessen börjar nu uttrycka sig som en förskjutning av världens industriella och ekonomiska tyngdpunkt från det atlantiska rummet till det pacifika med konsekvenser för vår rättsordning och rättskultur som vi idag inte ens kan ana. Multikulturen invaderar den europeiska rättens kärnområden och utsätter de nationella rättsordningarna för den största utmaningen någonsin. Varför då tveka att på allvar ge sig i kast med den rättshistoria somlåter sig anas i denna sociala, ekonomiska, kulturella och globala röra, än mindre ta upp förändringen i den juridiska undervisningen? Under ingen period i vår historia kan man tycka juristprofessionen ha spelat en större och mer betydelsefull roll än under den liberala rättsstatens tid, som ju i stort sammanföll med det industriella genombrottet. Men vet vi egentligen särskilt mycket omt.ex. de fria juristyrkenas roll i den liberala marknadsekonomi, som blomstrade under decennierna kring sekelskiftet? Vilken betydelse hade det för den svenska industrins internationaliseringpå bred front att vi fick en tydligt urskiljbar juristprofession med starka specialnischer? Hur hjälpte de nya juristprofessionerna ett litet källarföretag som ASEA att växa till en storaktör på den internationella el-marknaden? Eller vilken roll spelade rättsvetenskapen somsådan i industrialiseringen? Hur anpassade sig rättsvetenskapen till den sociala ingenjörskonstens utrerade krav på lojalitet och följsamhet? Det är centrala problem, därför att man här kan se den roll rättens och rättens 79
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=