Claes Peterson 64 rättsdogmatiken i Sverige. 2. 1800-talets svenska kodifikationsdebatt. 3. Den moderna juristutbildningens uppkomst. 4. Utvecklingen från statuslära till läran om rättssubjektiviteten. 5. Uppsalaskolan och begreppsjurisprudensen. Samtliga fem temata fördjupar förståelsen av metodläran, men ger samtidigt betydelsefulla kunskaper omsåväl svensk someuropeisk rättsutveckling. Inte minst belyses den svenska rättsutvecklingens nära koppling till europeisk rättstradition, främst tysk. 7. Utvärdering av tio års erfarenhet Inför kurstarten 1990 var det många som förutspådde att studenterna skulle reagera mycket negativt på en metodläreinriktad rättshistoriekurs. Det visade sig emellertid att de negativa reaktionerna uteblev. Studenterna mottog kursen tvärtom som en efterlängtad byggsten i utbildningen. Den positiva studentuppfattningen har under åren hållit i sig och vi kan nu blicka tillbaka på en tioårig pedagogisk erfarenhet, somstyrkt mig i min uppfattningatt den teoretiska dimension som kurserna i rättshistoria och allmän rättslära tillför studenterna är omistlig i en juridisk utbildning med höga kvalitetsambitioner. Det är förvisso en banal sanning att säga att det inte är kunskapen om det materiella innehållet i de juridiska källtexterna, somär kännetecknet på en god jurist, utan att det snarare är insikten omdet sominte står där, men somutgör en absolut förutsättning för all rättstillämpning, somutgör juristens prövosten. En lagregel och än mindre ett rättsfall går att överföra direkt till konkret tillämpning utan att en rad tolkningsbeslut dessförinnan fattats. Att t.ex. hävda att »det bara är att ta gällande rätt och tillämpa den på det konkreta fallet» ger därför en missvisande, för att inte säga felaktig, bild av den juridiska problemlösningens särart. I sökandet efter lösningen på sin juridiska problematik använder sig juristen i själva verket av en rad accepterade hanteringsregler, som inte återfinns i den relevanta lagtexten eller i de tillämpliga rättsfallen, utan som förvärvats genom en lång och mödosam akademisk utbildning. Det är denna metodlära somgör juridiken till en vetenskap och en konst, en ars boni et aequi.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=