Rättshistoria och rAttskultur i juristutbildningen Också inåt sett (dvs. inomrättsvetenskapen) föreligger i dag en helt ny situation. Den strikt nationella rättskulturen har - främst genom den svenska anslutningen till den Europeiska unionen - fått en betydligt mer uttalad och konkret internationell kontext. De svenska rättsvetenskapsmännen har successivt fått erfarenheter från internationella forskningsmiljöer, och den svenska rättskälleläran påverkas idag av både en kontinentaleuropeisk och en angloamerikansk teoribildning. Naturligt nog har detta inneburit en successiv omtolkning av stiftelsens primära ändamålsbestämmelse, dvs att gynna svensk rättshistorisk forskning. Det är rättshistorikerna själva som formulerar sina forskningsuppgifter, och därigenomhar just det komparativa perspektivet mellan svensk och internationell rättshistorisk forskning kommit i fokus. Verksamheten i stiftelsen, oavsett omvi ser på publiceringsverksamheten eller seminarieverksamheten, visar hur svensk rättshistorisk forskning reflekteras mot ett internationellt forskarsamhälle. Den rättskulturella definition som Gustav Olin gjorde är därigenom både (sen)modern och aktuell. Det omfattande dokumentationsprojekt som Domstolsverket initierat och som Olinska stiftelsen påtagit sig att slutföra om »De svenska domstolsbyggnaderna 1680—2000» är ett utmärkt exempel på en kombination av aktuell rättskulturell forskning och förverkligande av Gustav Olins intentioner. Ett annat exempel utgör det symposium om »Nordisk rättslig identitet» sominstitutet förberedde hösten 1997,‘*‘^ och där ett antal nordiska rättsvetenskapsmän ur ett rättshistoriskt och rättskulturellt perspektiv analyserade efterkrigstidens rättsliga harmoni och disharmoni inomrättsvetenskap, lagstiftning och rättspraxis. 47 11. Ett par avslutande kommentarer Femtio år är ingen lång tid i rättshistorien. Den inrymmer emellertid två generationer forskare och är därmed också tillräckligt lång för att vi ska kunna slå fast förändringar i synen på ämnet. Tidsperioden är också tillräckligt lång för att vi ska kunna fastställa förändringar i rättskulturen. Rättshistorieämnet har under det halvsekel som Olinska stiftelsen hittills verkat - både inomutbildning och forskning - förändrats från en nationellt fokuserad disciplin till en internationellt orienterad. Olinska stiftelsen har i hög grad understött denna utveckling och har därigenombidragit till en omorientering av ämnet. Omdetta projekt se Michael von Koch, Inventering och dokumentation av domstolsbyggnader under ordförandeskap av Lars Åhlén, Vänhok till Lars Åhlén den 29 maj 1998, Jönköping 1998, 79 ff., Elsa Trolle-Önnerfors, Svenska domstolsbyggnadcr 1680-2000, Rättshistoriska skrifter, Bd 3, Sthlm2001, 191 ff. Kjell Å Modéer, Det heliga rummet. Domstolsbyggnadcrnas roll i det civila samhället, Lakimies (7-8) 2000, 1060 ff. Symposiet arrangerades i Lund våren 1998. 50 Jfr betr. det första symposiet: Pia Letto-Vanarno (red.). Nordisk identitet: Nordisk rätt i europeisk gemenskap, Helsingfors: KATTI 1998.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=