Kjell ÅModéer Utifrån dessa rättskulturella perspektiv får också rättshistorien en helt annan legitimation inomrättsvetenskapen än den hade för ett par decennier sedan. Sammanfattningsvis: Rättshistorieämnet upplever i dag på nytt gemensamma segment tillsammans med två andra rättsvetenskapliga teoridiscipliner: Komparativ rätt och Allmän rättslära. I skärningspunkterna mellan de internationella, jurisprudentiella och historiska perspektiven klargörs begreppet rättskultur i denna inre mening. 46 47 9. Det historiska argumentet i den juridiska utbildningen De här redovisade forskningsresultaten beträffande rättskultur är i hö lämpade för juristutbildningen. »Det historiska argumentet i europeisk rättskultur» var temat på det seminarium vi hösten 1997 hade på teoriterminen i Lund. Studenterna fick källställen hämtade från svensk stormaktstid Qohan Stiernhöök), romantiken (Erik Gustaf Geijer och Carl Johan Schlyter) samt från det svenska »folkhemmet» och fick sedan analysera hur juristerna använder det historiska argumentet för att legitimera sina rättsliga positioner, samtidigt somde enligt Robert Gordons modell fick fastställa i vilken utsträckning detta argument är statiskt, dynamiskt eller kritiskt. Detta pedagogiska upplägg ska ses mot bakgrund av den professionella utbildningsomsvenska juridikstuderande i dag får inför deras kommande yrkesliv, dvs. det historiska perspektivet både som bakgrund och somförklaringsmodell för en aktuell analys av rättsliga problem. rad Cr Cr Ö O 10. Gustav Olins rättskultur i en ny omvärld Återvänder vi till de mål och visioner Gustav Olin satte upp för den svenska rättshistoriska forskningen för 50 år sedan, kan vi konstatera, att inte bara vår omvärld har förändrats utan också den svenska rättshistoriska forskningen. I dag lever och verkar vi rättshistoriker i en helt annan situation både utåt (interdisciplinärt och internationellt) och inåt (juridiska fakulteten). Utåt har ämnets internationella forskningsanknytning förstärkts. Efterkrigstidens rättshistoriker har betydligt mer än många av sina positivrättsliga kolleger varit internationellt orienterade och har också utvecklat väl fungerande internationella nätverk. Jag påstår, att ämnet rättshistoria i så måtto varit ett föregångsämne inom de rättsvetenskapliga disciplinerna. När de strikt nationellt förankrade positivrättsliga ämnenas företrädare koncentrerade sig på tolkning av den gällande rättens politiska förarbeten och rättsavgöranden från en mer eller mindre politiskt korrekt HDsysslade rättshistorikerna i sin forskning med europeisk rättshistoria i Rom, Moskva, Greifswald och Frankfurt am Main. Kjell A Modéer^ Vad är rättskultur? (2000), Densamme, Rättshistoriens metamorfos. En presentation av en rättsvetenskaplig diskurs. Från Schlvters lustgård: Rättshistoriska uppsatser (1) 2001, 1 ff., Lund 2001.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=