RATI'SHISTORIA och RATTSRULTUR 1 JURISTUTBILDNINGEN (1996).'*'^ Med synen på amerikansk konstitutionell teori som exempel visar Kalman hur juristernas syn under efterkrigstiden alltmer påverkats av ett historiskt argument. Alltsedan »NewDeal»-perioden har de flesta juridikprofessorer i USAidentifierat sig själva somliberaler. De har trott på Supreme Court’s maktställning och dess möjlighet att genomföra progressiv social förändring. Under senare år har emellertid nya politiska och interdisciplinära perspektiv underminerat den rättsliga liberalismens grundsatser, och liberala juridikprofessorcr har utnyttjat andra discipliner för att legitimera deras åsikter. Historikernas arbeten har flitigt utnyttjats i deras teoribildning och argumentering. För att rättfärdiga sina teser (och mål) har de använt 1700-talets republikanska argument omallmänna värden och ett aktivt medborgarskap. Kalman visar, att denna förändring kommer vid en tidpunkt då Supreme Court gång på gång deklarerar, att den endast vill skydda de fri- och rättigheter somär rotade i historia och tradition. Även omhistorikerna hävdar, att juristerna har använt historien på ett felaktigt sätt har utvecklingen gått mot en allt klarare samverkan mellan advokater, juridikprofessorer och historiker, vilket framgår av flera aktuella avgöranden från domstolen. Motsvarande konstitutionell historiesyn framkommer också i Ronald Dworkins arbeten. Jag känner stark sympati för de angreppssätt somvåra kolleger i Europa och USA tillämpar i sin forskning. Jag vill inte heller i denna komparation utesluta våra asiatiska kolleger, somalltmer engagerar sig för motsvarande forskningsuppgifter. De kinesiska rättsvetenskapsmännen (rättshistoriker, rättskulturforskare) är mycket väl initierade i den västerländska vetenskapliga diskursen. Ett belysande exempel är en kollega från Beijing, XiN Chunying, som efter kulturrevolutionen bedrivit långvariga studier utomlands, både i USA och i Europa. Hon forskar omkinesisk rättskultur i förvandling - en rättskultur där just det historiska argumentet helt genomsyrar juristernas (och politikernas) tankesätt.'*^’ Med andra ord utgör just forskningen om juristernas kulturhistoria en del av juridikens synliggjorda globalisering. Tillbaka till den svenska arenan. När rättshistorikerna i sina forskningsuppgifter ska närma sig juristernas rättskultur så måste det ske i samverkan med tre näraliggande discipliner: allmän rättslära (rättsidéernas historia), filosofi samt ide- och lärdomshistoria. Vi kan också notera, att gränserna mellan ämnena allmän rättslära och rättshistoria under senare år blivit allt mer otydliga allt eftersom rättshistorikerna har kommit in på frågor rörande rättssystem, begreppsanalys, teoribildning och — inte minst frågor rörande relationen mellan juridik och politik. 45 Laura Kalman, The Str.ingc Career of Legal Liberalism, New Haven: Yale University Press 1996. Ronald Dz: orkin, Taking Rights Seriously, London: Duckworth 1977; Densamme, Law’s Empire. Cambridge/Mass: Harvard University Press 1986. Xin Chunying, Chinese Legal System & Current Legal Reform, Konrad-Adcnaucr-Stiftung-Schriftenreihe 01/1999, 299 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=