Kjell ÅModéer poäng är, att Friedman och hans epigoner främst utforskar rättens sociala kontext. De försöker att i sociologiska studier med hjälp av etnografiska metoder beskriva en komplex väv av »åsikter, värderingar, förståelser och praktiska erfarenheter». Cotterrell anser, att det är lämpligare att utgå från de rättsliga ideologierna, och att ställa frågor om den ideologiska betydelsen av rättslig doktrin (dvs. rättsvetenskapen) och dess tillämpning inomde rättsliga institutionerna. Samtidigt har den förutvarande professorn i jämförande rättskulturforskning(!) vid universitetet i Tilburg, Pierre Legrand i flera artiklar framhållit just detta kognitiva, kunskapsstrukturella synsätt på rättskulturen. Legrand har i en bestickande beskrivning gjort en jämförelse mellan civil lavc- och commonlavc-']ur'isiers kunskapssyn. I en provocerande artikel »EMVOpean Legal Systems are not Converging» har han nyligen lanserat tesen, att så länge som den juridiska utbildningen, karriärsystemet och kunskapsstrukturerna (dvs. system, argumentation, syn på historia etc), består i de skilda rättssystemet kommer överstatliga rättsregler inte att bidraga till skapandet av en europeisk rättskultur.Relationen mellan EG-rätten och de nationella rättssystemen har somprofessor Manlio Bellomo i Catania visat, mycket klara likheter med det medeltida rättspolitiska förhållandet mellan ins commune och ius proprium. Bellomo menar, att denna insikt ger oss en helt ny syn på receptionsforskningen, somunder efterkrigstiden i hög grad präglats av tysk begreppsanalys. Han framhåller, att istället för att tala omreception av ius commune skall man undersöka dess relation till den regionala rättskulturen präglad av religion, politik och andra samhällsförhållanden. Också bland de amerikanska rättshistorikerna har sambanden mellan rättsideologi, rättskultur och rättspolitik blivit ett allt mer betydelsefullt forskningsområde. Allt fler forskare tar just utgångspunkten i doktrinen. Det symposiumsomarrangerades på The College of William and Mary i Williamsburg (Virginia) för ett år sedan om»Legal Culturein Colonial America» visade i hög grad forskarnas intresse för doktrin och rättsinstitut, dvs. juridiken (rättsideerna) somutgångspunkt för problemställningen.*^- Professor Robert Gordon, Yale LawSchool, somockså deltar i detta symposium, har i sin forskning lyft fram de amerikanska juristernas förhållningssätt till historien, hur rättskulturen i USA i hög grad påverkats av juristernas sätt att argumentera med hjälp av historien.*^3 Ett utmärkt exempel på detta synsätt (tema) är vidare professor Laura Kalmans senaste arbete »The Strange Career of Legal Liberalism» Pierre Legrand, European Legal Systems are not Converging, I: International and Comparative Law Quarterly 1996, 53 tf.; Densamme, Lragments on Law-as-Culture, Deventer: W. E. J. Tjeenk Willink 1999. ■*' Manlio Bellomo, The Common Legal Past of Europe, Washington D.C.: The Catholic University of America Press 1995. •*- Christopher L. Tomlins & Bruce H. Mann (red.) The Manv Legalities of Early America, Chapel Hill: University of North Carolina Press 2001. Robert VY’. Gordon, Historicism in Legal Scholarship, The Yale Law Journal (90) 1981, 1017ff. 44
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=