Rättshistoria och rättskultur i juristutbildningen randet av brottsoffret, betonandet av mänskliga rättigheter, är tre slumpvis valda exempel på förskjutningar inomrättslivet till förmån för en alltmer uttalad individualistisk rättskultur.Den nationella rättskulturen har alltmer internationaliserats. Framför allt inomjuristutbildningen har denna internationalisering (europeisering och globalisering) blivit märkbar. Det innebär, att rättshistorieämnet i allt större utsträckning är i behov av den komparativa rättens perspektiv. Beteckningen »komparativ rättshistoria» (Comparative Legal History, »vergleichende Rechtsgeschichte») återkommer allt oftare både som vetenskaplig metod och som inslag i den vetenskapliga diskursen.29 I teoretiskt avseende utvecklas de båda ämnena rättshistoria och komparativ rätt parallellt. 41 8. Rättshistorien och juristens uppgifter: Rättskultur När det moderna rättshistorieämnet växte fram under 1800-talet betraktades det i första hand som en del av rättsvetenskapens teorikärna. Rättshistorien gav framför allt genom instituthistorien (den inre rättshistorien) ett innanförperspektiv på rättens utveckling. Rättshistorieämnet bidrog med andra ord till att skapa bättre jurister. De moderna rättsvetenskapliga teorierna (rättspositivism och rättsrealism) ändrade från 1930-talet på detta synsätt, vilket säkert också hovrättsrådet Olin noterade. Den amerikanska rättsrealismen skapade samtidigt ett utanförperspektiv i förhållande till juristernas kunskapsstruktur, somden kom till uttryck i utbildning och forskning. Den såg främst på rättens roll i samhället {Law and Society). Det äldre »law in Z?oo^5»-konceptet byttes ut mot ett modernt »law in i^ctfow»-perspektiv. Den rättskulturella forskningen utvecklades under efterkrigstiden i stor utsträckning i USA. Lawrence M. Friedman blev en av de främsta representanterna för den sociologiskt och funktionellt arbetande rättsKjell A Modéer, Vem regerar i rättens rike? Maktdelningen i ett historiskt och rättspolitiskt perspektiv. I; Erik Amna (red.). Maktdelning, Demokratiutredningens forskarvolym, SOU 1999: 76, 69 ff. Reiner Schulze, Vom lus commune bis zum Gemeinschaftsrecht — das Forschungsfeld der Europäischen Rechtsgechichte, I: Reiner Schulze (utg.), Europäische Rechts- und Verfassungsgeschichte, Berlin: Duneker & Humblot 1991, 3 ff.; Reinhard Airnmermann, »Heard melodies are sweet, but those unheard are sweeter», Archiv fiir die civilistische Praxis (193) 1993, 169 ff.; Remhard Zimmermann, Beiträge zum32. Deutschen Rechtshistorikertag in Regensburg. Einfiihrung: Rechtsgeschichte, Rechtsvergleichung, Privatrechtsdogmatik, ZeuP 1999, 494 ff.; Charles Donahue, Comparative Legal History in North America, Tijdschrift voor Rechtsgeschiedenes (65) 1997, 1 ff.; Lawrence M. Friedman, »Borders»: On the Emerging Sociology of Transnational Law, Stanford Journal of International Law(32) 1996, 65 ff.; Mattias Reimann, Continental Imports: The Influence of European Law and Jurisprudence in the United States, I: Tijdschrift voor Rechtsgeschiedenis (65) 1997, 391 ff. Kjell A Modéer, Der Verlierer als Sieger: Rechtsgeschichte und Rechtsvergleichung in einer neuen Schulstreit, Festschrift fur Heinz Mohnhaupt, Stockholm2002, (i tryck).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=