Rättshistoria och rättskultur i juristutbildningen sina avhandlingar ommedeltida rättsförhållanden på tyska. De bidrog därvid i hög grad till att anknyta till det svenska rättshistorieämnets internationella traditioner, främst till den tyska rättshistorikerkretsen.**^ Också Sture Pctrén, StigJägerskiöld och Göran Inger, somalla i likhet med Per-Edwin Wallen och Erik Anners haft säte i stiftelsens styrelse, ägnade en stor del av sin forskning kring reception av utländsk rätt (ius commune, gemeines Recht) i svenskt rättsliv. Ius communc-forskningen underströks genom bildandet av Max Planckinstitutet för europeisk rättshistoria, grundat i Frankfurt amMain 1960 med en av den tyska efterkrigstidens legendariska rättshistoriker, Helmut Going, som dess förste direktor.2° Den svenska forskningsanknytningen till den tyska rättshistorikerkretsen bidrog till att forskningsinstitutet i Frankfurt tidigt också blev en viktig kontaktyta för svenska rättshistoriker.-' 37 4. Vad betydde rättskultur för Gustav Olin? För Gustav Olin fanns säkert andra visioner ominstitutets framtid än de som styrelsens professorer prioriterade. Mauritz Bäärnhielm har antytt dessa motstridiga intressen och viljor i institutets initialperiod.-- Gustav Olin ville att institutets magnus opus skulle vara en handbok i svensk rättshistt^ria - en arbetsuppgift, som styrelsen hittills har skjutit framför sig. Samtidigt som Olins syn på rättshistorien var nationell, ville han att den svenska rättshistorien skulle inkludera dess kulturella kontext. Detta framgår av stiftelseurkundens ändamålsparagraf (§4, p. 1). I denna betonade Olin, att rättshistorisk forskning inte bara innebar en »bearbetning av den svenska offentliga och privata rättens historia» och »den svenska rättsvetenskapens historia» utan också »rättslivets kulturhistoria», somexempelvis kunde behandla »rättstillståndet, domstolsväsendets yttre ram, cfc'»mareståndcts levnadsförhållandcn». Dessa förtydligande exempel anger ramarna för institutets tänkta åtaganden beträffande den rättskulturclla forskningen: - Rättstillståndet - innebar exempelvis rättsförhållandena i en politisk, religiös eller social kontext. - Domstolsväsendets yttre ram kunde vara domstolarnas kultur i vid mening exempelvis advokaters och åklagares yrkesroller samt om domstolsbyggnaderna. Kjell A Modcer, Carl Joh.in Schlvtcr inför eftervärlden. Svensk Juristtidning 1979, 1 ff. Dieter Simoft [m.fl.] 25 Jahre Max-Planck-Institut fur Europäisclie Rechtsgeschichte, Ius commune, Zeitsclirift fur Europäische Rechtsgeschichte, Bd 17, Frankfurt/Main 1990, 1 ff. Michael Stollcis, “European Legal History: Traditions and Visions”, Rättshistoriska studier, Bd 22, Lund 2002, 167 ff. -- Mauritz Bäärnhielm, En stiftelse blir till. Olinska stiftelsen 50 år, Rättshistoriska studier, Bd 22, Lund 2002, 5 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=