Rättshistoria och rättskultur i juristutbildningen Svensk rättshistoria i ett 50-drigt perspektiv Av Kjell Å Modéer 1. Gustav Olin- jurist och humanist När Gustav och Carin Olin den 19 november 1947 undertecknade stiftelseurkunden till Institutet för rättshistorisk forskning låg Europa utanför Sveriges gränser i aska och ruiner. Uppgörelsen med det förflutna var en av dagens on dits. Niirnbergrättegången var ett angeläget debattämne också för svenska jurister.' Runt omkring i Europa hade juristerna redan inlett uppgörelsen med det förflutna genom rättsuppgörelser i Norge och Danmark, Tyskland och Holland.^ Gustav Olin och hans samtida, vars humanistiska tidslandskap i hög grad hade präglats av den tyska kulturklassisismen—från Johann Wolfgang Goethes Den unge Werthers lidanden till Thomas Manns Buddenhrooks - fick se sin förkrigsbild av traditionella och svenska kulturvärden krakelera. Samtidigt betonades den nationella dimensionen av juristernas kulturbild både under 1930-talets »folkhemsbygge» och under beredskapstidens yttre politiska tryck. Henrik Munktell hade med sitt arbete Det svenska rättsarvet 1942 givit uttryck för den förhärskande nationella, ja till och med nationalistiska, synen på rätten.3 Hovrättsrådet Gustav Olin hade i sin yrkesutövning de lokala geografiska noderna i de kollegiala arbetsrummen i Svea hovrätt i Wrangelska palatset på Riddarholmen och i bostaden på Narvavägen på Östermalm. De båda adresserna föll väl in i mellankrigstidens högborgerliga (och manliga) svenska ämbetsmannakultur, vars representanter — modernismen till trots — fortfarande i ' Torgny Segerstedt och Karl Schlyter, OmNiirnbergprocessen, SvJT 1946, 692 ff. Bengt Lassen, [Rec.] Dommen i Niirnberg. Forord af Stephan Hurwitz. Kobenhavn 1947, SvJT 1947, 376 ff. 2 Johs Andentes, Rettsoppgjoret i Norge, SvJT 1946, 15 ff., A. Hemming Sjöberg, Domen över Quisling, Stockholm 1946, och diskussionen härom i SvJT 1947, 161, 359, 450. - Ditlev Tamm, Retsopgoret efter besasttelsen, Kobenhavn 1984, Ditlev Tamm, Kollaboration und die strafrechtliche Ahndung in Dänemark nach demZweiten Weltkrieg, ZNR(5) 1983, 44 ff.. Das Niirnberger Juristenurteil, Hamburg: Rechts- und Staatswissenschaftlicher Verlag GmbH 1948. 3 Henrik Munktell, Det svenska rättsarvet, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 1944.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=